Salmerne 18
Parallelle Kapitler
DANNORSVE
1Til Sangmesteren. Af HERRENS Tjener David, som sang HERREN denne Sang, dengang HERREN havde frelst ham af alle hans Fjenders og af Sauls Haand. (2) Han sang: HERRE, jeg har dig hjerteligt kær, min Styrke!1Til sangmesteren; av Herrens tjener David, som talte denne sangs ord til Herren den dag da Herren hadde utfridd ham av alle hans fienders hånd og av Sauls hånd. (2) Og han sa: Herre, jeg har dig hjertelig kjær, min styrke! 1För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld. (2) Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,
2HERRE, min Klippe, min Borg, min Befrier, min Gud, mit Bjerg, hvortil jeg tyr, mit Skjold, mit Frelseshorn, mit Værn!2Herren er min klippe og min festning og min frelser; min Gud er min klippe, som jeg setter min lit til, mitt skjold og min frelses horn, min borg. 2HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
3Jeg paakalder HERREN, den Højlovede, og frelses fra mine Fjender.3Jeg påkaller den Høilovede, Herren, og blir frelst fra mine fiender. 3HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
4Dødens Reb omsluttede mig, Ødelæggelsens Strømme forfærdede mig,4Dødens rep omspente mig, og fordervelsens strømmer forferdet mig. 4Dödens band omvärvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig.
DANNORSVE
5Dødsrigets Reb omspændte mig, Dødens Snarer faldt over mig;5Dødsrikets rep omgav mig, dødens snarer overfalt mig. 5Dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.
6i min Vaande paakaldte jeg HERREN og raabte til min Gud. Han hørte min Røst fra sin Helligdom, mit Raab fandt ind til hans Ører!6I min trengsel påkalte jeg Herren, og jeg ropte til min Gud; han hørte fra sitt tempel min røst, og mitt skrik kom for ham, til hans ører. 6Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.
7Da rystede Jorden og skjalv, Bjergenes Grundvolde bæved og rysted, thi hans Vrede blussede op.7Da rystet og bevet jorden, og fjellenes grunnvoller skalv, og de rystet, for hans vrede var optendt. 7Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
8Røg for ud af hans Næse, fortærende Ild af hans Mund, Gløder gnistrede fra ham.8Det steg røk op av hans nese, og fortærende ild fra hans munn; glør brente ut av ham. 8Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.
9Han sænkede Himlen, steg ned med Skymulm under sine Fødder;9Og han bøide himmelen og steg ned, og det var mørke under hans føtter. 9Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.
DANNORSVE
10baaret af Keruber fløj han, svæved paa Vindens Vinger;10Og han fór på kjeruber og fløi, og han fór hastig frem på vindens vinger. 10Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.
11han omgav sig med Mulm som en Bolig, mørke Vandmasser, vandfyldte Skyer.11Han gjorde mørke til sitt dekke, rundt omkring sig til sitt skjul, mørke vann, tykke skyer. 11Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.
12Fra Glansen foran ham for der Hagl og Ildgløder gennem hans Skyer.12Frem av glansen foran ham fór hans skyer frem, hagl og gloende kull. 12Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.
13HERREN tordned fra Himlen, den Højeste lod høre sin Røst, Hagl og Ildgløder.13Og Herren tordnet i himmelen, den Høieste lot sin røst høre, hagl og gloende kull. 13Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.
14Han udslynged Pile, adsplittede dem, Lyn i Mængde og skræmmede dem.14Og han utsendte sine piler og spredte dem* omkring - lyn i mengde og forvirret dem.14Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.
DANNORSVE
15Vandenes Bund kom til Syne, Jordens Grundvolde blottedes ved din Trusel, HERRE, for din Vredes Pust.15Da kom vannenes strømmer til syne, og jordens grunnvoller blev avdekket ved din trusel, Herre, for din neses åndepust. 15Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.
16Han udrakte Haanden fra det høje og greb mig, drog mig op af de vældige Vande,16Han rakte sin hånd ut fra det høie, han grep mig; han drog mig op av store vann. 16Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
17frelste mig fra mine mægtige Fjender, fra mine Avindsmænd; de var mig for stærke.17Han fridde mig ut fra min sterke fiende og fra mine avindsmenn; for de var mig for mektige. 17Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
18Paa min Ulykkes Dag faldt de over mig, men HERREN blev mig til Værn.18De overfalt mig på min motgangs dag; men Herren blev min støtte. 18De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
19Han førte mig ud i aabent Land, han frelste mig, thi han havde Behag i mig.19Og han førte mig ut i fritt rum; han frelste mig, for han hadde behag i mig. 19Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.
DANNORSVE
20HERREN gengældte mig efter min Retfærd, lønned mig efter mine Hænders Uskyld;20Herren gjengjeldte mig efter min rettferdighet, han betalte mig efter mine henders renhet. 20HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
21thi jeg holdt mig til HERRENS Veje, svigted i Gudløshed ikke min Gud;21For jeg tok vare på Herrens veier og vek ikke i ondskap fra min Gud. 21Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
22hans Bud stod mig alle for Øje, hans Lov skød jeg ikke fra mig.22For alle hans lover hadde jeg for øie, og hans bud lot jeg ikke vike fra mig. 22nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.
23Ustraffelig var jeg for ham og vogtede mig for Brøde.23Og jeg var ulastelig for ham og voktet mig vel for min synd. 23Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.
24HERREN lønned mig efter min Retfærd, mine Hænders Uskyld, som stod ham for Øje!24Og Herren gjengjeldte mig efter min rettferdighet, efter mine henders renhet for hans øine. 24Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.
DANNORSVE
25Du viser dig from mod den fromme, retsindig mod den retsindige,25Mot den fromme viser du dig from, mot den rettvise mann viser du dig rettvis, 25Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.
26du viser dig ren mod den rene og vrang mod den svigefulde.26mot den rene viser du dig ren, mot den forvendte viser du dig vrang. 26Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
27De arme giver du Frelse, hovmodiges Øjne Skam!27For du frelser elendige folk, og du fornedrer høie øine. 27Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
28Ja, min Lampe lader du lyse, HERRE, min Gud opklarer mit Mørke.28For du lar min lampe skinne; Herren min Gud opklarer mitt mørke. 28Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.
29Thi ved din Hjælp søndrer jeg Mure, ved min Guds Hjælp springer jeg over Volde.29For ved dig stormer jeg løs på fiendeskarer, og ved min Gud springer jeg over murer. 29Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.
DANNORSVE
30Fuldkommen er Guds Vej, lutret er HERRENS Ord. Han er et Skjold for alle, der sætter deres Lid til ham.30Gud, hans vei er fullkommen; Herrens ord er rent, han er et skjold for alle dem som setter sin lit til ham. 30Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
31Ja, hvem er Gud uden HERREN, hvem er en Klippe uden vor Gud,31For hvem er Gud foruten Herren, og hvem er en klippe, uten vår Gud? 31Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?
32den Gud, der omgjorded mig med Kraft, jævnede Vejen for mig,32Den Gud som omgjorder mig med kraft og gjør min vei fri for støt, 32Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,
33gjorde mine Fødder som Hindens og gav mig Fodfæste paa Højene,33som gir mig føtter likesom hindene og stiller mig på mine høider, 33du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
34oplærte min Haand til Krig, saa mine Arme spændte Kobberbuen!34som oplærer mine hender til krig, så mine armer spenner kobberbuen. 34du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
DANNORSVE
35Du gav mig din Frelses Skjold, din højre støttede mig, din Nedladelse gjorde mig stor;35Og du gir mig din frelse til skjold, og din høire hånd støtter mig, og din mildhet gjør mig stor. 35Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
36du skaffede Plads for mine Skridt, mine Ankler vaklede ikke.36Du gjør rummet vidt for mine skritt under mig, og mine ankler vakler ikke. 36du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
37Jeg jog mine Fjender, indhentede dem, vendte først om, da de var gjort til intet,37Jeg forfølger mine fiender og når dem, og jeg vender ikke tilbake før jeg har gjort ende på dem. 37Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
38slog dem ned, saa de ej kunde rejse sig, men laa faldne under min Fod.38Jeg knuser dem, så de ikke makter å reise sig; de faller under mine føtter. 38Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
39Du omgjorded mig med Kraft til Kampen, mine Modstandere tvang du i Knæ for mig;39Og du omgjorder mig med kraft til krig, du bøier mine motstandere under mig. 39Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
DANNORSVE
40du slog mine Fjender paa Flugt, mine Avindsmænd rydded jeg af Vejen.40Og mine fiender lar du vende mig ryggen, og mine avindsmenn utrydder jeg. 40Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.
41De raabte, men ingen hjalp, til HERREN, han svared dem ikke.41De roper, men der er ingen frelser - til Herren, men han svarer dem ikke. 41De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.
42Jeg knuste dem som Støv for Vinden, fejed dem bort som Gadeskarn.42Og jeg knuser dem som støv for vinden, jeg tømmer dem ut som søle på gatene. 42Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.
43Du friede mig af Folkekampe, du satte mig til Folkeslags Høvding; nu tjener mig ukendte Folk;43Du redder mig fra folkekamper, du setter mig til hode for hedninger; folkeferd som jeg ikke kjenmer, tjener mig. 43Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
44hører de om mig, lyder de mig, Udlandets Sønner kryber for mig;44Bare de hører om mig, blir de mig lydige; fremmede kryper for mig. 44Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.
DANNORSVE
45Udlandets Sønner vansmægter, slæber sig frem af deres Skjul.45Fremmede visner bort og går bevende ut av sine borger. 45Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.
46HERREN lever, højlovet min Klippe, ophøjet være min Frelses Gud,46Herren lever, og priset er min klippe, og ophøiet er min frelses Gud, 46HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!
47den Gud, som giver mig Hævn, tvinger Folkeslag under min Fod47den Gud som gir mig hevn og legger folkeferd under mig, 47Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;
48og frier mig fra mine vrede Fjender! Du ophøjer mig over mine Modstandere, fra Voldsmænd frelser du mig.48som frir mig ut fra mine fiender; ja, over mine motstandere ophøier du mig, fra voldsmannen redder du mig. 48du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
49HERRE, derfor priser jeg dig blandt Folkene og lovsynger dit Navn,49Derfor vil jeg prise dig iblandt hedningene, Herre, og lovsynge ditt navn. 49Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn.
50du, som kraftig hjælper din Konge og viser din Salvede Miskundhed, David og hans Æt evindelig.50Han gjør frelsen stor for sin konge, han gjør miskunnhet mot sin salvede, mot David og mot hans ætt til evig tid. 50Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com.

Det Norsk Bibelselskap (1930)

BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg (//www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen

Bible Hub
Psalm 17
Top of Page
Top of Page