Parallelle Kapitler | 1Visdom bygger sig Hus, Daarskabs Hænder river det ned. | 1Kvinners visdom bygger sitt hus, men dårskap river det ned med sine hender. | 1Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer. |
| 2Hvo redeligt vandrer, frygter HERREN, men den, som gaar Krogveje, agter ham ringe. | 2Den som vandrer i opriktighet, frykter Herren; men den som går krokveier, forakter ham. | 2Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar. |
| 3I Daarens Mund er Ris til hans Ryg, for de vise staar Læberne Vagt. | 3I dårens munn er et ris for hans overmot, men de vises leber er deres vern. | 3I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar. |
| 4Naar der ikke er Okser, er Laden tom, ved Tyrens Kraft bliver Høsten stor. | 4Hvor det ingen okser er, der er krybben tom; men rikelig vinning kommer ved oksens kraft. | 4Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft. |
| 5Sanddru Vidne lyver ikke, det falske Vidne farer med Løgn. | 5Trofast vidne lyver ikke, men den som taler løgn, er et falskt vidne. | 5Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn. |
| 6Spotter søger Visdom, men finder den ikke, til Kundskab kommer forstandig let. | 6Spotteren søker visdom, men finner den ikke; men for den forstandige er kunnskap lett å vinne. | 6Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt. |
| 7Gaa fra en Mand, som er en Taabe, der mærker du intet til Kundskabs Læber. | 7Når du går fra en dåre, har du ikke funnet forstand på hans leber. | 7Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd. |
| 8Den kloge i sin Visdom er klar paa sin Vej, men Taabers Daarskab er Svig. | 8Den klokes visdom er at han forstår sin vei, men dårers dårskap er at de bedrar sig selv. | 8Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek. |
| 9Med Daarer driver Skyldofret Spot, men Velvilje raader iblandt retsindige. | 9Dårer spottes av sitt eget skyldoffer, men blandt de opriktige råder Guds velbehag. | 9De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag. |
| 10Hjertet kender sin egen Kvide, fremmede blander sig ej i dets Glæde. | 10Hjertet kjenner sin egen bitre smerte, og i dets glede blander ingen fremmed sig. | 10Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje. |
| 11Gudløses Hus lægges øde, retsindiges Telt staar i Blomst. | 11De ugudeliges hus skal ødelegges, men de opriktiges telt skal blomstre. | 11De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar. |
| 12Mangen Vej synes Manden ret, og saa er dens Ende dog Dødens Veje. | 12Mangen vei tykkes en mann rett, men enden på det er dødens veier. | 12Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden. |
| 13Selv under Latter kan Hjertet lide, og Glædens Ende er Kummer. | 13Endog under latter har hjertet smerte, og enden på gleden er sorg. | 13Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse. |
| 14Af sine Veje mættes den frafaldne, af sine Gerninger den, som er god. | 14Av sin ferd skal den frafalne mettes, og en god mann holder sig borte fra ham. | 14Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom. |
| 15Den tankeløse tror hvert Ord, den kloge overtænker sine Skridt. | 15Den enfoldige tror hvert ord, men den kloke akter på sine skritt. | 15Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg. |
| 16Den vise ængstes og skyr det onde, Taaben buser sorgløs paa. | 16Den vise frykter og holder sig fra det onde, men dåren er overmodig og trygg. | 16Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös. |
| 17Den hidsige bærer sig taabeligt ad, man hader rænkefuld Mand. | 17Den bråsinte gjør dårskap, og en svikefull mann blir hatet. | 17Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad. |
| 18De tankeløse giver Daarskab i Arv, de kloge efterlader sig Kundskab. | 18De enfoldige har fått dårskap i arv, men de kloke krones med kunnskap. | 18De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap. |
| 19Onde maa bukke for gode, gudløse staa ved retfærdiges Døre. | 19De onde må bøie sig for de gode, og de ugudelige ved den rettferdiges porter. | 19De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar. |
| 20Fattigmand hades endog af sin Ven, men Rigmands Venner er mange. | 20Endog av sin venn blir den fattige hatet; men de som elsker en rik, er mange. | 20Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner. |
| 21Den, der foragter sin Næste, synder, lykkelig den, der har Medynk med arme. | 21Den som forakter sin næste, synder; men salig er den som ynkes over arminger. | 21Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta. |
| 22De, som virker ondt, farer visselig vild; de, som virker godt, finder Naade og Trofasthed. | 22Skal ikke de fare vill som tenker ut det som ondt er? Men miskunnhet og trofasthet times dem som optenker godt. | 22De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane. |
| 23Ved al Slags Møje vindes der noget, Mundsvejr volder kun Tab. | 23Ethvert møiefullt arbeid gir vinning, men tomt snakk fører bare til tap. | 23Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust. |
| 24De vises Krone er Kløgt, Taabers Krans er Daarskab. | 24De vises rikdom er deres krone, men dårenes dårskap er og blir dårskap. | 24De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft. |
| 25Sanddru Vidne frelser Sjæle; den, som farer med Løgn, bedrager. | 25Et sanndru vidne frelser liv, men den som taler løgn, er full av svik. | 25Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek. |
| 26Den stærkes Tillid er HERRENS Frygt, hans Sønner skal have en Tilflugt. | 26Den som frykter Herren, har et sterkt vern, og for hans barn skal Herren være en tilflukt. | 26Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt. |
| 27HERRENS Frygt er en Livsens Kilde, derved undgaas Dødens Snarer. | 27Å frykte Herren er en livsens kilde, så en slipper fra dødens snarer. | 27I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror |
| 28At Folket er stort, er Kongens Hæder, Brist paa Folk er Fyrstens Fald. | 28Meget folk er kongens ære, men mangel på folk er fyrstens fall. | 28Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka. |
| 29Den sindige er rig paa Indsigt, den heftige driver det vidt i Daarskab. | 29Den langmodige har stor forstand, men den bråsinte viser stor dårskap. | 29Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft. |
| 30Sagtmodigt Hjerte er Liv for Legemet, Avind er Edder i Benene. | 30Et saktmodig hjerte er legemets liv, men hissighet er råttenhet i benene. | 30Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen. |
| 31At kue den ringe er Haan mod hans Skaber, han æres ved Medynk med fattige. | 31Den som trykker en arming, håner hans skaper, men den som har medynk med den fattige, ærer skaperen. | 31Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom. |
| 32Ved sin Ondskab styrtes den gudløse, ved lydefri Færd er retfærdige trygge. | 32Når ulykken rammer den ugudelige, kastes han over ende; men den rettferdige er frimodig i døden. | 32Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden. |
| 33Visdom bor i forstandiges Hjerte, i Taabers Indre kendes den ikke. | 33I den forstandiges hjerte holder visdommen sig stille, men i dårers indre gir den sig til kjenne. | 33I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig. |
| 34Retfærdighed løfter et Folk, men Synd er Folkenes Skændsel. | 34Rettferdighet ophøier et folk, men synden er folkenes vanære. | 34Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära. |
| 35En klog Tjener har Kongens Yndest, en vanartet rammer hans Vrede. | 35En klok tjener vinner kongens yndest, men over en dårlig tjener kommer hans vrede. | 35En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
