Parallelle Kapitler 1Efterdi mange have taget sig for at forfatte en Beretning om de Ting, som ere fuldbyrdede iblandt os, | 1Eftersom mange har tatt sig fore å sette op en fortelling om de ting som er fullbyrdet iblandt oss, | 1Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser, |
2saaledes som de, der fra Begyndelsen bleve Øjenvidner og Ordets Tjenere, have overleveret os: | 2således som de som fra først av var øienvidner og blev ordets tjenere, har overgitt oss det, | 2i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare, |
3saa har ogsaa jeg besluttet, efter nøje at have gennemgaaet alt forfra, at nedskrive det for dig i Orden, mægtigste Theofilus! | 3så har også jeg foresatt mig, efterat jeg nøie har gransket alt sammen fra først av, å nedskrive det i sammenheng for dig, gjæveste Teofilus, | 3så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus, |
4for at du kan erkende Paalideligheden af de Ting, hvorom du er bleven mundtligt undervist. | 4forat du kan lære å kjenne hvor pålitelige de lærdommer er som du er oplært i. | 4så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad. |
5I de Dage, da Herodes var Konge i Judæa, var der en Præst af Abias Skifte, ved Navn Sakarias; og han havde en Hustru af Arons Døtre, og hendes Navn var Elisabeth. | 5I de dager da Herodes var konge i Jødeland, var det en prest ved navn Sakarias, av Abias skifte, og han hadde en hustru av Arons døtre, og hennes navn var Elisabet. | 5På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' »dagsavdelning». Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet. |
6Men de vare begge retfærdige for Gud og vandrede udadlelige i alle Herrens Bud og Forskrifter. | 6De var begge rettferdige for Gud, og vandret ulastelig i alle Herrens bud og forskrifter. | 6De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar. |
7Og de havde intet Barn, efterdi Elisabeth var ufrugtbar, og de vare begge fremrykkede i Alder. | 7Og de hadde ikke barn; for Elisabet var ufruktbar, og de var begge kommet langt ut i årene. | 7Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder. |
8Men det skete, medens han efter sit Skiftes Orden gjorde Præstetjeneste for Gud, | 8Men det skjedde mens han gjorde prestetjeneste for Gud, da raden var kommet til hans skifte, | 8Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud, |
9tilfaldt det ham efter Præstetjenestens Sædvane at gaa ind i Herrens Tempel og bringe Røgelseofferet. | 9at det efter preste-tjenestens sedvane tilfalt ham å gå inn i Herrens tempel og ofre røkelse; | 9hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen. |
10Og hele Folkets Mængde holdt Bøn udenfor i Røgelseofferets Time. | 10og hele folkemengden stod utenfor og bad i røkofferets stund. | 10Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades. |
11Men en Herrens Engel viste sig for ham, staaende ved den højre Side af Røgelsesalteret. | 11Da åpenbarte en Herrens engel sig for ham og stod på høire side av røkoffer-alteret. | 11Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret. |
12Og da Sakarias saa ham, forfærdedes han, og Frygt faldt over ham. | 12Og da Sakarias så ham, blev han forferdet, og frykt falt på ham. | 12Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom. |
13Men Engelen sagde til ham: »Frygt ikke, Sakarias! thi din Bøn er hørt, og din Hustru Elisabeth skal føde dig en Søn, og du skal kalde hans Navn Johannes. | 13Men engelen sa til ham: Frykt ikke, Sakarias! din bønn er hørt, og din hustru Elisabet skal føde dig en sønn, og du skal kalle ham Johannes; | 13Men ängeln sade till honom: »Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes. |
14Og han skal blive dig til Glæde og Fryd, og mange skulle glædes over hans Fødsel; | 14og han skal bli dig til glede og fryd, og mange skal glede sig over hans fødsel. | 14Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse. |
15thi han skal være stor for Herren. Og Vin og stærk Drik skal han ej drikke, og han skal fyldes med den Helligaand alt fra Moders Liv, | 15For han skal være stor for Herren, og han skal ikke drikke vin og sterk drikk, og han skal fylles med den Hellige Ånd like fra mors liv; | 15Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande. |
16og mange af Israels Børn skal han omvende til Herren deres Gud. | 16og han skal omvende mange av Israels barn til Herren deres Gud, | 16Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud. |
17Og han skal gaa foran for ham i Elias's Aand og Kraft for at vende Fædres Hjerter til Børn og genstridige til retfærdiges Sind for at berede Herren et velskikket Folk.« | 17og han skal gå i forveien for ham i Elias' ånd og kraft, for å vende fedres hjerter til barn og ulydige til rettferdiges sinnelag, for å berede Herren et velskikket folk. | 17Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk.» |
18Og Sakarias sagde til Engelen: »Hvorpaa skal jeg kende dette? thi jeg er gammel, og min Hustru er fremrykket i Alder.« | 18Og Sakarias sa til engelen: Hvorav skal jeg vite dette? Jeg er jo en gammel mann, og min hustru er langt ute i årene. | 18Då sade Sakarias till ängeln: »Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder.» |
19Og Engelen svarede og sagde til ham: »Jeg er Gabriel, som staar for Guds Aasyn, og jeg er udsendt for at tale til dig og for at forkynde dig dette Glædesbudskab. | 19Og engelen svarte ham: Jeg er Gabriel, som står for Guds åsyn, og jeg er utsendt for å tale til dig og forkynne dig dette glade budskap; | 19Ängeln svarade och sade till honom: »Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap. |
20Og se, du skal blive stum og ikke kunne tale indtil den Dag, da dette sker, fordi du ikke troede mine Ord, som dog skulle fuldbyrdes i deres Tid,« | 20og se, du skal bli målløs, og ikke kunne tale før den dag da dette skjer, fordi du ikke trodde mine ord, som skal fullbyrdes i sin tid. | 20Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas.» |
21Og Folket biede efter Sakarias, og de undrede sig over, at han tøvede i Templet. | 21Og folket stod og ventet på Sakarias, og de undredes over at han blev så lenge i templet. | 21Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet; |
22Og da han kom ud, kunde han ikke tale til dem, og de forstode, at han havde set et Syn i Templet; og han gjorde Tegn til dem og forblev stum. | 22Men da han kom ut, kunde han ikke tale til dem, og de skjønte at han hadde sett et syn i templet, og han nikket til dem, og var og blev stum. | 22och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum. |
23Og det skete, da hans Tjenestes Dage vare fuldendte, gik han hjem til sit Hus. | 23Og det skjedde da hans tjenestedager var til ende, da drog han hjem til sitt hus. | 23Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem. |
24Men efter disse Dage blev hans Hustru Elisabeth frugtsommelig, og hun skjulte sig fem Maaneder og sagde: | 24Men efter disse dager blev hans hustru Elisabet fruktsommelig, og hun trakk sig tilbake i ensomhet i fem måneder, og sa: | 24Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader; |
25»Saaledes har Herren gjort imod mig i de Dage, da han saa til mig for at borttage min Skam iblandt Mennesker.« | 25Så har Herren gjort med mig i de dager da han så til mig for å bortta min vanære iblandt menneskene. | 25och hon sade: »Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den.» |
26Men i den sjette Maaned blev Engelen Gabriel sendt fra Gud til en By i Galilæa, som hedder Nazareth, | 26Men i den sjette måned blev engelen Gabriel sendt fra Gud til en by i Galilea som heter Nasaret, | 26I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret, |
27til en Jomfru, som var trolovet med en Mand ved Navn Josef, af Davids Hus; og Jomfruens Navn var Maria. | 27til en jomfru som var trolovet med en mann ved navn Josef, av Davids hus, og jomfruens navn var Maria. | 27till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria. |
28Og Engelen kom ind til hende og sagde: »Hil være dig, du benaadede, Herren er med dig, du velsignede iblandt Kvinder!« | 28Og engelen kom inn til henne og sa: Vær hilset, du benådede! Herren er med dig; velsignet er du blandt kvinner! | 28Och ängeln kom in till henne och sade: »Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig.» |
29Men hun blev forfærdet over den Tale, og hun tænkte, hvad dette skulde være for en Hilsen. | 29Men hun blev forferdet over hans ord, og grundet på hvad dette skulde være for en hilsen. | 29Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära. |
30Og Engelen sagde til hende: »Frygt ikke, Maria! thi du har fundet Naade hos Gud. | 30Og engelen sa til henne: Frykt ikke, Maria! for du har funnet nåde hos Gud; | 30Då sade ängeln till henne: »Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud. |
31Og se, du skal undfange og føde en Søn, og du skal kalde hans Navn Jesus. | 31og se, du skal bli fruktsommelig og føde en sønn, og du skal kalle ham Jesus. | 31Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus. |
32Han skal være stor og kaldes den Højestes Søn; og Gud Herren skal give ham Davids, hans Faders Trone. | 32Han skal være stor og kalles den Høiestes Sønn, og Gud Herren skal gi ham hans far Davids trone, | 32Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron. |
33Og han skal være Konge over Jakobs Hus evindelig, og der skal ikke være Ende paa hans Kongedømme.« | 33og han skal være konge over Jakobs hus evindelig, og det skal ikke være ende på hans kongedømme. | 33Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara.» |
34Men Maria sagde til Engelen: »Hvorledes skal dette gaa til, efterdi jeg ikke ved af nogen Mand?« | 34Men Maria sa til engelen: Hvorledes skal dette gå til, da jeg ikke vet av mann? | 34Då sade Maria till ängeln: »Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man.» |
35Og Engelen svarede og sagde til hende: »Den Helligaand skal komme over dig, og den Højestes Kraft skal overskygge dig; derfor skal ogsaa det hellige, som fødes, kaldes Guds Søn. | 35Og engelen svarte henne: Den Hellige Ånd skal komme over dig, og den Høiestes kraft skal overskygge dig; derfor skal også det hellige som fødes, kalles Guds Sønn. | 35Ängeln svarade och sade till henne: »Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son. |
36Og se, Elisabeth din Frænke, ogsaa hun har undfanget en Søn i sin Alderdom, og denne Maaned er den sjette for hende, som kaldes ufrugtbar. | 36Og se, Elisabet, din slektning, har også undfanget en sønn i sin alderdom, og hun, som kaltes ufruktbar, er nu i sin sjette måned. | 36Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam. |
37Thi intet vil være umuligt for Gud.« | 37For ingen ting er umulig for Gud. | 37Ty för Gud kan intet vara omöjligt.» |
38Men Maria sagde: »Se, jeg er Herrens Tjenerinde; mig ske efter dit Ord!« Og Engelen skiltes fra hende. | 38Da sa Maria: Se, jeg er Herrens tjenerinne; mig skje efter ditt ord! Og engelen skiltes fra henne. | 38Då sade Maria: »Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt.» Och ängeln lämnade henne. |
39Men Maria stod op i de samme Dage og drog skyndsomt til Bjergegnen til en By i Juda. | 39Men Maria stod op i de dager og skyndte sig til fjellbygdene, til en by i Juda, | 39En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden. |
40Og hun kom ind i Sakarias's Hus og hilste Elisabeth. | 40og hun kom inn i Sakarias' hus og hilste på Elisabet. | 40Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet. |
41Og det skete, da Elisabeth hørte Marias Hilsen, sprang Fosteret i hendes Liv. Og Elisabeth blev fyldt med den Helligaand | 41Og det skjedde da Elisabet hørte Marias hilsen, da sprang fosteret i hennes liv, og Elisabet blev fylt med den Hellige Ånd | 41När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande |
42og raabte med høj Røst og sagde: »Velsignet er du iblandt Kvinder! og velsignet er dit Livs Frugt! | 42og ropte med høi røst og sa: Velsignet er du blandt kvinner, og velsignet er ditt livs frukt! | 42och brast ut och ropade högt och sade: »Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt! |
43Og hvorledes times dette mig, at min Herres Moder kommer til mig? | 43Og hvorledes times mig dette, at min Herres mor kommer til mig? | 43Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig? |
44Thi se, da din Hilsens Røst naaede mine Øren, sprang Fosteret i mit Liv med Fryd. | 44For se, da lyden av din hilsen nådde mitt øre, sprang fosteret i mitt liv med fryd. | 44Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv. |
45Og salig er hun, som troede; thi det skal fuldkommes, hvad der er sagt hende af Herren,« | 45Og salig er hun som trodde; for fullbyrdes skal det som er sagt henne av Herren. | 45Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren.» |
46Og Maria sagde: »Min Sjæl ophøjer Herren; | 46Da sa Maria: Min sjel ophøier Herren, | 46Då sade Maria: »Min själ prisar storligen Herren, |
47og min Aand fryder sig over Gud, min Frelser; | 47og min ånd fryder sig i Gud, min frelser, | 47och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare. |
48thi han har set til sin Tjenerindes Ringhed. Thi se, nu herefter skulle alle Slægter prise mig salig, | 48han som har sett til sin tjenerinnes ringhet. For se, fra nu av skal alle slekter prise mig salig, | 48Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig. |
49fordi den mægtige har gjort store Ting imod mig. Og hans Navn er helligt; | 49fordi han har gjort store ting imot mig, han, den mektige, og hellig er hans navn, | 49Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn. |
50og hans Barmhjertighed varer fra Slægt til Slægt over dem, som frygte ham. | 50og hans miskunn er fra slekt til slekt over dem som frykter ham. | 50Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom. |
51Han har øvet Vælde med sin Arm; han har adspredt dem, som ere hovmodige i deres Hjertes Tanke. | 51Han gjorde veldig verk med sin arm, han adspredte dem som var overmodige i sitt hjertes tanke; | 51Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan. |
52Han har nedstødt mægtige fra Troner og ophøjet ringe. | 52han støtte stormenn fra deres høiseter og ophøiet de små; | 52Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt; |
53Hungrige har han mættet med gode Gaver, og rige har han sendt tomhændede bort. | 53hungrige mettet han med gode gaver, og rikmenn lot han gå bort med tomme hender. | 53hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer. |
54Han har taget sig af sin Tjener Israel for at ihukomme Barmhjertighed | 54Han tok sig av Israel, sin tjener, for å komme miskunn i hu | 54Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet |
55imod Abraham og hans Sæd til evig Tid, saaledes som han talte til vore Fædre.« | 55- således som han talte til våre fedre - mot Abraham og hans ætt til evig tid. | 55mot Abraham och mot hans säd till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder.» |
56Og Maria blev hos hende omtrent tre Maaneder, og hun drog til sit Hjem igen. | 56Og Maria blev hos henne omkring tre måneder, og vendte så hjem igjen til sitt hus. | 56Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen. |
57Men for Elisabeth fuldkommedes Tiden til, at hun skulde føde, og hun fødte en Søn. | 57Men for Elisabet kom tiden da hun skulde føde, og hun fødte en sønn, | 57Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son. |
58Og hendes Naboer og Slægtninge hørte, at Herren havde gjort sin Barmhjertighed stor imod hende, og de glædede sig med hende. | 58og hennes granner og frender fikk høre at Herren hadde gjort sin miskunn stor mot henne, og de gledet sig med henne. | 58Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne. |
59Og det skete paa den ottende Dag, da kom de for at omskære Barnet; og de vilde kalde det Sakarias efter Faderens Navn. | 59Og det skjedde på den åttende dag, da kom de for å omskjære barnet, og de vilde kalle ham Sakarias efter hans far. | 59Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader. |
60Og hans Moder svarede og sagde: »Nej, han skal kaldes Johannes.« | 60Da tok hans mor til orde og sa: Nei, han skal hete Johannes. | 60Men hans moder tog till orda och sade: »Ingalunda; han skall heta Johannes.» |
61Og de sagde til hende: »Der er ingen i din Slægt, som kaldes med dette Navn.« | 61Og de sa til henne: Men det er jo ingen i din ætt som har dette navn. | 61Då sade de till henne: »I din släkt finnes ju ingen som har det namnet.» |
62Men de gjorde Tegn til hans Fader om, hvad han vilde, det skulde kaldes. | 62De gjorde da tegn til hans far for å få vite hvad han vilde han skulde hete. | 62Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta. |
63Og han forlangte en Tavle og skrev disse Ord: »Johannes er hans Navn.« Og de undrede sig alle. | 63Og han bad om en tavle og skrev disse ord: Johannes er hans navn. Og de undret sig alle. | 63Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: »Johannes är hans namn.» Och alla förundrade sig. |
64Men straks oplodes hans Mund og hans Tunge, og han talte og priste Gud. | 64Men straks blev hans munn oplatt og hans tunge løst, og han talte og lovet Gud. | 64Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud. |
65Og der kom en Frygt over alle, som boede omkring dem, og alt dette rygtedes over hele Judæas Bjergegn. | 65Og det kom frykt på alle dem som bodde deromkring, og i alle Judeas fjellbygder talte de med hverandre om alle disse ting, | 65Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd. |
66Og alle, som hørte det, lagde sig det paa Hjerte og sagde: »Hvad mon der skal blive af dette Barn?« Thi Herrens Haand var med ham. | 66og alle som hørte det, la det på hjerte og sa: Hvad skal det da bli av dette barn? For Herrens hånd var med ham. | 66Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: »Vad månde väl varda av detta barn?» Också var ju Herrens hand med honom. |
67Og Sakarias, hans Fader, blev fyldt med den Helligaand, og han profeterede og sagde: | 67Og hans far Sakarias blev fylt med den Hellige Ånd og talte profetiske ord og sa: | 67Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade: |
68»Lovet være Herren, Israels Gud! thi han har besøgt og forløst sit Folk | 68Lovet være Herren, Israels Gud, han som så til sitt folk og forløste det! | 68»Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning, |
69og har oprejst os et Frelsens Horn i sin Tjener Davids Hus, | 69Og han opreiste oss et frelsens horn i sin tjener Davids hus, | 69och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus, |
70saaledes som han talte ved sine hellige Profeters Mund fra fordums Tid, | 70således som han talte gjennem sine hellige profeters munn fra fordums tid av, | 70såsom han hade lovat genom sin forntida heliga profeters mun. |
71en Frelse fra vore Fjender og fra alle deres Haand, som hade os, | 71en frelse fra våre fiender og fra alle deres hånd som hater oss, | 71Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand, |
72for at gøre Barmhjertighed imod vore Fædre og ihukomme sin hellige Pagt, | 72for å gjøre miskunn mot våre fedre og komme sin hellige pakt i hu, | 72och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund, |
73den Ed, som han svor vor Fader Abraham, at han vilde give os, | 73den ed han svor Abraham, vår far, | 73vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham, |
74at vi, friede fra vore Fjenders Haand, skulde tjene ham uden Frygt, | 74for å fri oss av våre fienders hånd og gi oss å tjene ham uten frykt | 74Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand, |
75i Hellighed og Retfærdighed for hans Aasyn, alle vore Dage. | 75i hellighet og rettferdighet for hans åsyn alle våre dager. | 75ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar. |
76Men ogsaa du, Barnlille! skal kaldes den Højestes Profet; thi du skal gaa foran for Herrens Aasyn for at berede hans Veje, | 76Men også du, barn, skal kalles den Høiestes profet; for du skal gå frem for Herrens åsyn for å rydde hans veier, | 76Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom, |
77for at give hans Folk Erkendelse af Frelse ved deres Synders Forladelse, | 77for å lære hans folk frelse å kjenne ved deres synders forlatelse | 77till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna. |
78for vor Guds inderlige Barmhjertigheds Skyld, ved hvilken Lyset fra det høje har besøgt os | 78for vår Guds miskunnelige hjertelags skyld, som lot solopgang fra det høie gjeste oss, | 78Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden, |
79for at skinne for dem, som sidde i Mørke og i Dødens Skygge, for at lede vore Fødder ind paa Fredens Vej,« | 79for å lyse for dem som sitter i mørke og dødsskygge, for å styre våre føtter inn på fredens vei. | 79för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg.» |
80Men Barnet voksede og blev styrket i Aanden; og han var i Ørkenerne indtil den Dag, da han traadte frem for Israel. | 80Men barnet vokste og blev sterkt i ånden, og han var i ødemarkene til den dag da han blev ført frem for Israel. | 80Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |