Lukas 1
Parallelle Kapitler
DANNORSVE
1Efterdi mange have taget sig for at forfatte en Beretning om de Ting, som ere fuldbyrdede iblandt os,1Eftersom mange har tatt sig fore å sette op en fortelling om de ting som er fullbyrdet iblandt oss, 1Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
2saaledes som de, der fra Begyndelsen bleve Øjenvidner og Ordets Tjenere, have overleveret os:2således som de som fra først av var øienvidner og blev ordets tjenere, har overgitt oss det, 2i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
3saa har ogsaa jeg besluttet, efter nøje at have gennemgaaet alt forfra, at nedskrive det for dig i Orden, mægtigste Theofilus!3så har også jeg foresatt mig, efterat jeg nøie har gransket alt sammen fra først av, å nedskrive det i sammenheng for dig, gjæveste Teofilus, 3så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
4for at du kan erkende Paalideligheden af de Ting, hvorom du er bleven mundtligt undervist.4forat du kan lære å kjenne hvor pålitelige de lærdommer er som du er oplært i. 4så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
DANNORSVE
5I de Dage, da Herodes var Konge i Judæa, var der en Præst af Abias Skifte, ved Navn Sakarias; og han havde en Hustru af Arons Døtre, og hendes Navn var Elisabeth.5I de dager da Herodes var konge i Jødeland, var det en prest ved navn Sakarias, av Abias skifte, og han hadde en hustru av Arons døtre, og hennes navn var Elisabet. 5På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' »dagsavdelning». Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
6Men de vare begge retfærdige for Gud og vandrede udadlelige i alle Herrens Bud og Forskrifter.6De var begge rettferdige for Gud, og vandret ulastelig i alle Herrens bud og forskrifter. 6De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
7Og de havde intet Barn, efterdi Elisabeth var ufrugtbar, og de vare begge fremrykkede i Alder.7Og de hadde ikke barn; for Elisabet var ufruktbar, og de var begge kommet langt ut i årene. 7Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
8Men det skete, medens han efter sit Skiftes Orden gjorde Præstetjeneste for Gud,8Men det skjedde mens han gjorde prestetjeneste for Gud, da raden var kommet til hans skifte, 8Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
DANNORSVE
9tilfaldt det ham efter Præstetjenestens Sædvane at gaa ind i Herrens Tempel og bringe Røgelseofferet.9at det efter preste-tjenestens sedvane tilfalt ham å gå inn i Herrens tempel og ofre røkelse; 9hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
10Og hele Folkets Mængde holdt Bøn udenfor i Røgelseofferets Time.10og hele folkemengden stod utenfor og bad i røkofferets stund. 10Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
11Men en Herrens Engel viste sig for ham, staaende ved den højre Side af Røgelsesalteret.11Da åpenbarte en Herrens engel sig for ham og stod på høire side av røkoffer-alteret. 11Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
12Og da Sakarias saa ham, forfærdedes han, og Frygt faldt over ham.12Og da Sakarias så ham, blev han forferdet, og frykt falt på ham. 12Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
13Men Engelen sagde til ham: »Frygt ikke, Sakarias! thi din Bøn er hørt, og din Hustru Elisabeth skal føde dig en Søn, og du skal kalde hans Navn Johannes.13Men engelen sa til ham: Frykt ikke, Sakarias! din bønn er hørt, og din hustru Elisabet skal føde dig en sønn, og du skal kalle ham Johannes; 13Men ängeln sade till honom: »Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
DANNORSVE
14Og han skal blive dig til Glæde og Fryd, og mange skulle glædes over hans Fødsel;14og han skal bli dig til glede og fryd, og mange skal glede sig over hans fødsel. 14Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
15thi han skal være stor for Herren. Og Vin og stærk Drik skal han ej drikke, og han skal fyldes med den Helligaand alt fra Moders Liv,15For han skal være stor for Herren, og han skal ikke drikke vin og sterk drikk, og han skal fylles med den Hellige Ånd like fra mors liv; 15Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
16og mange af Israels Børn skal han omvende til Herren deres Gud.16og han skal omvende mange av Israels barn til Herren deres Gud, 16Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
17Og han skal gaa foran for ham i Elias's Aand og Kraft for at vende Fædres Hjerter til Børn og genstridige til retfærdiges Sind for at berede Herren et velskikket Folk.«17og han skal gå i forveien for ham i Elias' ånd og kraft, for å vende fedres hjerter til barn og ulydige til rettferdiges sinnelag, for å berede Herren et velskikket folk. 17Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk.»
18Og Sakarias sagde til Engelen: »Hvorpaa skal jeg kende dette? thi jeg er gammel, og min Hustru er fremrykket i Alder.«18Og Sakarias sa til engelen: Hvorav skal jeg vite dette? Jeg er jo en gammel mann, og min hustru er langt ute i årene. 18Då sade Sakarias till ängeln: »Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder.»
DANNORSVE
19Og Engelen svarede og sagde til ham: »Jeg er Gabriel, som staar for Guds Aasyn, og jeg er udsendt for at tale til dig og for at forkynde dig dette Glædesbudskab.19Og engelen svarte ham: Jeg er Gabriel, som står for Guds åsyn, og jeg er utsendt for å tale til dig og forkynne dig dette glade budskap; 19Ängeln svarade och sade till honom: »Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
20Og se, du skal blive stum og ikke kunne tale indtil den Dag, da dette sker, fordi du ikke troede mine Ord, som dog skulle fuldbyrdes i deres Tid,«20og se, du skal bli målløs, og ikke kunne tale før den dag da dette skjer, fordi du ikke trodde mine ord, som skal fullbyrdes i sin tid. 20Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas.»
21Og Folket biede efter Sakarias, og de undrede sig over, at han tøvede i Templet.21Og folket stod og ventet på Sakarias, og de undredes over at han blev så lenge i templet. 21Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
22Og da han kom ud, kunde han ikke tale til dem, og de forstode, at han havde set et Syn i Templet; og han gjorde Tegn til dem og forblev stum.22Men da han kom ut, kunde han ikke tale til dem, og de skjønte at han hadde sett et syn i templet, og han nikket til dem, og var og blev stum. 22och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
23Og det skete, da hans Tjenestes Dage vare fuldendte, gik han hjem til sit Hus.23Og det skjedde da hans tjenestedager var til ende, da drog han hjem til sitt hus. 23Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
DANNORSVE
24Men efter disse Dage blev hans Hustru Elisabeth frugtsommelig, og hun skjulte sig fem Maaneder og sagde:24Men efter disse dager blev hans hustru Elisabet fruktsommelig, og hun trakk sig tilbake i ensomhet i fem måneder, og sa: 24Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
25»Saaledes har Herren gjort imod mig i de Dage, da han saa til mig for at borttage min Skam iblandt Mennesker.«25Så har Herren gjort med mig i de dager da han så til mig for å bortta min vanære iblandt menneskene. 25och hon sade: »Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den.»
DANNORSVE
26Men i den sjette Maaned blev Engelen Gabriel sendt fra Gud til en By i Galilæa, som hedder Nazareth,26Men i den sjette måned blev engelen Gabriel sendt fra Gud til en by i Galilea som heter Nasaret, 26I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
27til en Jomfru, som var trolovet med en Mand ved Navn Josef, af Davids Hus; og Jomfruens Navn var Maria.27til en jomfru som var trolovet med en mann ved navn Josef, av Davids hus, og jomfruens navn var Maria. 27till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
28Og Engelen kom ind til hende og sagde: »Hil være dig, du benaadede, Herren er med dig, du velsignede iblandt Kvinder!«28Og engelen kom inn til henne og sa: Vær hilset, du benådede! Herren er med dig; velsignet er du blandt kvinner! 28Och ängeln kom in till henne och sade: »Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig.»
29Men hun blev forfærdet over den Tale, og hun tænkte, hvad dette skulde være for en Hilsen.29Men hun blev forferdet over hans ord, og grundet på hvad dette skulde være for en hilsen. 29Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
DANNORSVE
30Og Engelen sagde til hende: »Frygt ikke, Maria! thi du har fundet Naade hos Gud.30Og engelen sa til henne: Frykt ikke, Maria! for du har funnet nåde hos Gud; 30Då sade ängeln till henne: »Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
31Og se, du skal undfange og føde en Søn, og du skal kalde hans Navn Jesus.31og se, du skal bli fruktsommelig og føde en sønn, og du skal kalle ham Jesus. 31Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
32Han skal være stor og kaldes den Højestes Søn; og Gud Herren skal give ham Davids, hans Faders Trone.32Han skal være stor og kalles den Høiestes Sønn, og Gud Herren skal gi ham hans far Davids trone, 32Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
33Og han skal være Konge over Jakobs Hus evindelig, og der skal ikke være Ende paa hans Kongedømme.«33og han skal være konge over Jakobs hus evindelig, og det skal ikke være ende på hans kongedømme. 33Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara.»
34Men Maria sagde til Engelen: »Hvorledes skal dette gaa til, efterdi jeg ikke ved af nogen Mand?«34Men Maria sa til engelen: Hvorledes skal dette gå til, da jeg ikke vet av mann? 34Då sade Maria till ängeln: »Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man.»
DANNORSVE
35Og Engelen svarede og sagde til hende: »Den Helligaand skal komme over dig, og den Højestes Kraft skal overskygge dig; derfor skal ogsaa det hellige, som fødes, kaldes Guds Søn.35Og engelen svarte henne: Den Hellige Ånd skal komme over dig, og den Høiestes kraft skal overskygge dig; derfor skal også det hellige som fødes, kalles Guds Sønn. 35Ängeln svarade och sade till henne: »Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
36Og se, Elisabeth din Frænke, ogsaa hun har undfanget en Søn i sin Alderdom, og denne Maaned er den sjette for hende, som kaldes ufrugtbar.36Og se, Elisabet, din slektning, har også undfanget en sønn i sin alderdom, og hun, som kaltes ufruktbar, er nu i sin sjette måned. 36Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
37Thi intet vil være umuligt for Gud.«37For ingen ting er umulig for Gud. 37Ty för Gud kan intet vara omöjligt.»
38Men Maria sagde: »Se, jeg er Herrens Tjenerinde; mig ske efter dit Ord!« Og Engelen skiltes fra hende.38Da sa Maria: Se, jeg er Herrens tjenerinne; mig skje efter ditt ord! Og engelen skiltes fra henne. 38Då sade Maria: »Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt.» Och ängeln lämnade henne.
DANNORSVE
39Men Maria stod op i de samme Dage og drog skyndsomt til Bjergegnen til en By i Juda.39Men Maria stod op i de dager og skyndte sig til fjellbygdene, til en by i Juda, 39En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
40Og hun kom ind i Sakarias's Hus og hilste Elisabeth.40og hun kom inn i Sakarias' hus og hilste på Elisabet. 40Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
41Og det skete, da Elisabeth hørte Marias Hilsen, sprang Fosteret i hendes Liv. Og Elisabeth blev fyldt med den Helligaand41Og det skjedde da Elisabet hørte Marias hilsen, da sprang fosteret i hennes liv, og Elisabet blev fylt med den Hellige Ånd 41När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
42og raabte med høj Røst og sagde: »Velsignet er du iblandt Kvinder! og velsignet er dit Livs Frugt!42og ropte med høi røst og sa: Velsignet er du blandt kvinner, og velsignet er ditt livs frukt! 42och brast ut och ropade högt och sade: »Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
DANNORSVE
43Og hvorledes times dette mig, at min Herres Moder kommer til mig?43Og hvorledes times mig dette, at min Herres mor kommer til mig? 43Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
44Thi se, da din Hilsens Røst naaede mine Øren, sprang Fosteret i mit Liv med Fryd.44For se, da lyden av din hilsen nådde mitt øre, sprang fosteret i mitt liv med fryd. 44Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
45Og salig er hun, som troede; thi det skal fuldkommes, hvad der er sagt hende af Herren,«45Og salig er hun som trodde; for fullbyrdes skal det som er sagt henne av Herren. 45Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren.»
DANNORSVE
46Og Maria sagde: »Min Sjæl ophøjer Herren;46Da sa Maria: Min sjel ophøier Herren, 46Då sade Maria: »Min själ prisar storligen Herren,
47og min Aand fryder sig over Gud, min Frelser;47og min ånd fryder sig i Gud, min frelser, 47och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
48thi han har set til sin Tjenerindes Ringhed. Thi se, nu herefter skulle alle Slægter prise mig salig,48han som har sett til sin tjenerinnes ringhet. For se, fra nu av skal alle slekter prise mig salig, 48Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
49fordi den mægtige har gjort store Ting imod mig. Og hans Navn er helligt;49fordi han har gjort store ting imot mig, han, den mektige, og hellig er hans navn, 49Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
DANNORSVE
50og hans Barmhjertighed varer fra Slægt til Slægt over dem, som frygte ham.50og hans miskunn er fra slekt til slekt over dem som frykter ham. 50Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
51Han har øvet Vælde med sin Arm; han har adspredt dem, som ere hovmodige i deres Hjertes Tanke.51Han gjorde veldig verk med sin arm, han adspredte dem som var overmodige i sitt hjertes tanke; 51Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
52Han har nedstødt mægtige fra Troner og ophøjet ringe.52han støtte stormenn fra deres høiseter og ophøiet de små; 52Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
53Hungrige har han mættet med gode Gaver, og rige har han sendt tomhændede bort.53hungrige mettet han med gode gaver, og rikmenn lot han gå bort med tomme hender. 53hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
54Han har taget sig af sin Tjener Israel for at ihukomme Barmhjertighed54Han tok sig av Israel, sin tjener, for å komme miskunn i hu 54Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
DANNORSVE
55imod Abraham og hans Sæd til evig Tid, saaledes som han talte til vore Fædre.«55- således som han talte til våre fedre - mot Abraham og hans ætt til evig tid.55mot Abraham och mot hans säd till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder.»
56Og Maria blev hos hende omtrent tre Maaneder, og hun drog til sit Hjem igen.56Og Maria blev hos henne omkring tre måneder, og vendte så hjem igjen til sitt hus. 56Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
DANNORSVE
57Men for Elisabeth fuldkommedes Tiden til, at hun skulde føde, og hun fødte en Søn.57Men for Elisabet kom tiden da hun skulde føde, og hun fødte en sønn, 57Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
58Og hendes Naboer og Slægtninge hørte, at Herren havde gjort sin Barmhjertighed stor imod hende, og de glædede sig med hende.58og hennes granner og frender fikk høre at Herren hadde gjort sin miskunn stor mot henne, og de gledet sig med henne. 58Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
59Og det skete paa den ottende Dag, da kom de for at omskære Barnet; og de vilde kalde det Sakarias efter Faderens Navn.59Og det skjedde på den åttende dag, da kom de for å omskjære barnet, og de vilde kalle ham Sakarias efter hans far. 59Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
60Og hans Moder svarede og sagde: »Nej, han skal kaldes Johannes.«60Da tok hans mor til orde og sa: Nei, han skal hete Johannes. 60Men hans moder tog till orda och sade: »Ingalunda; han skall heta Johannes.»
DANNORSVE
61Og de sagde til hende: »Der er ingen i din Slægt, som kaldes med dette Navn.«61Og de sa til henne: Men det er jo ingen i din ætt som har dette navn. 61Då sade de till henne: »I din släkt finnes ju ingen som har det namnet.»
62Men de gjorde Tegn til hans Fader om, hvad han vilde, det skulde kaldes.62De gjorde da tegn til hans far for å få vite hvad han vilde han skulde hete. 62Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
63Og han forlangte en Tavle og skrev disse Ord: »Johannes er hans Navn.« Og de undrede sig alle.63Og han bad om en tavle og skrev disse ord: Johannes er hans navn. Og de undret sig alle. 63Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: »Johannes är hans namn.» Och alla förundrade sig.
64Men straks oplodes hans Mund og hans Tunge, og han talte og priste Gud.64Men straks blev hans munn oplatt og hans tunge løst, og han talte og lovet Gud. 64Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
65Og der kom en Frygt over alle, som boede omkring dem, og alt dette rygtedes over hele Judæas Bjergegn.65Og det kom frykt på alle dem som bodde deromkring, og i alle Judeas fjellbygder talte de med hverandre om alle disse ting, 65Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
66Og alle, som hørte det, lagde sig det paa Hjerte og sagde: »Hvad mon der skal blive af dette Barn?« Thi Herrens Haand var med ham.66og alle som hørte det, la det på hjerte og sa: Hvad skal det da bli av dette barn? For Herrens hånd var med ham. 66Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: »Vad månde väl varda av detta barn?» Också var ju Herrens hand med honom.
DANNORSVE
67Og Sakarias, hans Fader, blev fyldt med den Helligaand, og han profeterede og sagde:67Og hans far Sakarias blev fylt med den Hellige Ånd og talte profetiske ord og sa: 67Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
68»Lovet være Herren, Israels Gud! thi han har besøgt og forløst sit Folk68Lovet være Herren, Israels Gud, han som så til sitt folk og forløste det! 68»Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
69og har oprejst os et Frelsens Horn i sin Tjener Davids Hus,69Og han opreiste oss et frelsens horn i sin tjener Davids hus, 69och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
70saaledes som han talte ved sine hellige Profeters Mund fra fordums Tid,70således som han talte gjennem sine hellige profeters munn fra fordums tid av, 70såsom han hade lovat genom sin forntida heliga profeters mun.
DANNORSVE
71en Frelse fra vore Fjender og fra alle deres Haand, som hade os,71en frelse fra våre fiender og fra alle deres hånd som hater oss, 71Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
72for at gøre Barmhjertighed imod vore Fædre og ihukomme sin hellige Pagt,72for å gjøre miskunn mot våre fedre og komme sin hellige pakt i hu, 72och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
73den Ed, som han svor vor Fader Abraham, at han vilde give os,73den ed han svor Abraham, vår far, 73vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
74at vi, friede fra vore Fjenders Haand, skulde tjene ham uden Frygt,74for å fri oss av våre fienders hånd og gi oss å tjene ham uten frykt 74Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
75i Hellighed og Retfærdighed for hans Aasyn, alle vore Dage.75i hellighet og rettferdighet for hans åsyn alle våre dager. 75ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
DANNORSVE
76Men ogsaa du, Barnlille! skal kaldes den Højestes Profet; thi du skal gaa foran for Herrens Aasyn for at berede hans Veje,76Men også du, barn, skal kalles den Høiestes profet; for du skal gå frem for Herrens åsyn for å rydde hans veier, 76Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
77for at give hans Folk Erkendelse af Frelse ved deres Synders Forladelse,77for å lære hans folk frelse å kjenne ved deres synders forlatelse 77till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
78for vor Guds inderlige Barmhjertigheds Skyld, ved hvilken Lyset fra det høje har besøgt os78for vår Guds miskunnelige hjertelags skyld, som lot solopgang fra det høie gjeste oss, 78Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
79for at skinne for dem, som sidde i Mørke og i Dødens Skygge, for at lede vore Fødder ind paa Fredens Vej,«79for å lyse for dem som sitter i mørke og dødsskygge, for å styre våre føtter inn på fredens vei. 79för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg.»
80Men Barnet voksede og blev styrket i Aanden; og han var i Ørkenerne indtil den Dag, da han traadte frem for Israel.80Men barnet vokste og blev sterkt i ånden, og han var i ødemarkene til den dag da han blev ført frem for Israel. 80Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com.

Det Norsk Bibelselskap (1930)

BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg (//www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen

Bible Hub
Mark 16
Top of Page
Top of Page