Parallelle Kapitler | 1Og han kom ind i Jeriko og drog derigennem. | 1Og han kom inn i Jeriko og drog igjennem byen. | 1Och han kom in i Jeriko och gick fram genom staden. |
| 2Og se, der var en Mand, som hed Zakæus; han var Overtolder, og han var rig. | 2Og se, der var en mann som hette Sakkeus; han var overtolder og en rik mann. | 2Där fanns en man, vid namn Sackeus, som var förman för publikanerna och en rik man. |
| 3Og han søgte at faa at se, hvem der var Jesus, og kunde ikke for Skaren, fordi han var lille af Vækst. | 3Og han søkte å få se hvem som var Jesus, og han kunde ikke komme til for folket, for han var liten av vekst. | 3Denne ville gärna veta vem som var Jesus och ville se honom, men han kunde det icke för folkets skull, ty han var liten till växten. |
| 4Og han løb forud og steg op i et Morbær Figentræ, for at han kunde se ham; thi han skulde komme frem ad den Vej. | 4Da sprang han i forveien og steg op i et morbærtre for å få se ham; for hans vei gikk der forbi. | 4Då skyndade han i förväg och steg upp i ett mullbärsfikonträd för att få se honom, ty han skulle komma den vägen fram. |
| 5Og da Jesus kom til Stedet, saa han op og blev ham var og sagde til ham: »Zakæus! skynd dig og stig ned; thi jeg skal i Dag blive i dit Hus.« | 5Og da Jesus kom til stedet, så han op og sa til ham: Sakkeus! skynd dig og stig ned! for idag skal jeg bli i ditt hus. | 5När Jesus nu kom till det stället, såg han upp och sade till honom: »Sackeus, skynda dig ned, ty i dag måste jag gästa i ditt hus.» |
| 6Og han skyndte sig og steg ned og tog imod ham med Glæde. | 6Og han skyndte sig og steg ned, og tok imot ham med glede. | 6Och han skyndade sig ned och tog emot honom med glädje. |
| 7Og da de saa det, knurrede de alle og sagde: »Han er gaaet ind for at tage Herberge hos en syndig Mand.« | 7Og da de så det, knurret de alle og sa: Han gikk inn for å ta herberge hos en syndig mann! | 7Men alla som sågo det knorrade och sade: »Han har gått in för att gästa hos en syndare.» |
| 8Men Zakæus stod frem og sagde til Herren: »Se, Herre! Halvdelen af min Ejendom giver jeg de fattige; og dersom jeg har besveget nogen for noget, da giver jeg det fire Fold igen.« | 8Men Sakkeus stod frem og sa til Herren: Se, Herre! Halvdelen av mitt gods gir jeg de fattige, og har jeg presset penger ut av nogen, gir jeg det firdobbelt igjen. | 8Men Sackeus trädde fram och sade till Herren: »Herre, hälften av mina ägodelar giver jag nu åt de fattiga; och om jag har utkrävt för mycket av någon, så giver jag fyradubbelt igen. |
| 9Men Jesus sagde til ham: »I Dag er der blevet dette Hus Frelse til Del, efterdi ogsaa han er en Abrahams Søn; | 9Og Jesus sa om ham: Idag er frelse blitt dette hus til del, eftersom og han er en Abrahams sønn; | 9Och Jesus sade om honom: »I dag har frälsning vederfarits detta hus, eftersom också han är en Abrahams son. |
| 10thi Menneskesønnen er kommen for at søge og frelse det fortabte.« | 10for Menneskesønnen er kommet for å søke og frelse det som var fortapt. | 10Ty Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat.» |
| 11Men medens de hørte paa dette, fortsatte han og sagde en Lignelse, fordi han var nær ved Jerusalem, og de mente, at Guds Rige skulde straks komme til Syne. | 11Mens de hørte på dette, la han også en lignelse til, fordi han var nær ved Jerusalem, og de tenkte at Guds rike straks skulde komme til syne. | 11Medan de hörde härpå, framställde han ytterligare en liknelse, eftersom han var nära Jerusalem och de nu menade att Guds rike strax skulle uppenbaras. |
| 12Han sagde da: »En højbaaren Mand drog til et fjernt Land for at faa Kongemagt og vende tilbage igen. | 12Han sa da: En mann av høi byrd drog til et land langt borte for å få kongemakt og så komme tilbake igjen. | 12Han sade alltså: »En man av förnämlig släkt tänkte fara bort till ett avlägset land för att utverka åt sig konungslig värdighet; sedan skulle han komma tillbaka. |
| 13Men han kaldte ti af sine Tjenere og gav dem ti Pund og sagde til dem: Købslaar dermed, indtil jeg kommer. | 13Han kalte da ti av sine tjenere for sig, og gav dem ti pund og sa: Kjøpslå med dem til jeg kommer igjen. | 13Och han kallade till sig tio sin tjänare och gav dem tio pund och sade till dem: 'Förvalten dessa, till dess jag kommer tillbaka.' |
| 14Men hans Medborgere hadede ham og skikkede Sendebud efter ham og lod sige: Vi ville ikke, at denne skal være Konge over os. | 14Men hans landsmenn hatet ham, og skikket sendemenn avsted efter ham og lot si: Vi vil ikke at denne mann skal være konge over oss. | 14Men hans landsmän hatade honom och sände, efter hans avfärd, åstad en beskickning och läto säga: 'Vi vilja icke att denne skall bliva konung över oss.» |
| 15Og det skete, da han kom igen, efter at han havde faaet Kongemagten, sagde han, at disse Tjenere, hvem han havde givet Pengene, skulde kaldes for ham, for at han kunde faa at vide, hvad hver havde vundet. | 15Og det skjedde da han hadde fått kongemakten og kom tilbake, da bød han at de tjenere han hadde gitt pengene, skulde kalles for ham, forat han kunde få vite hvad hver av dem hadde vunnet. | 15När han sedan kom tillbaka, efter att hava utverkat åt sig den konungsliga värdigheten, lät han kalla till sig de tjänare åt vilka han hade givit penningarna, ty han ville veta vad var och en genom sin förvaltning hade förvärvat. |
| 16Og den første traadte frem og sagde: Herre! dit Pund har erhvervet ti Pund til. | 16Da kom den første frem og sa: Herre! ditt pund har kastet av sig ti pund. | 16Då kom den förste fram och sade: 'Herre, ditt pund har givit i vinst tio pund.' |
| 17Og han sagde til ham: Vel, du gode Tjener! efterdi du har været tro i det mindste, skal du have Magt over ti Byer. | 17Og han sa til ham: Vel, du gode tjener! fordi du har vært tro i det små, skal du råde over ti byer. | 17Han svarade honom: 'Rätt så, du gode tjänare! Eftersom du har varit trogen i en mycket ringa sak, skall du få makt och myndighet över tio städer.' |
| 18Og den anden kom og sagde: Herre! dit Pund har indbragt fem Pund. | 18Og den annen kom og sa: Herre! ditt pund har gitt fem pund. | 18Därefter kom den andre i ordningen och sade: 'Herre, ditt pund har avkastat fem pund.' |
| 19Men han sagde ogsaa til denne: Og du skal være over fem Byer. | 19Også til denne sa han: Vær du herre over fem byer! | 19Då sade han jämväl till denne: 'Så vare ock du satt över fem städer.' |
| 20Og en anden kom og sagde: Herre! se, her er dit Pund, som jeg har haft liggende i et Tørklæde. | 20Og en annen kom og sa: Herre! se her er ditt pund, som jeg har hatt liggende i et tørklæ; | 20Och den siste kom fram och sade: 'Herre, se här är ditt pund; jag har haft det förvarat i en duk. |
| 21Thi jeg frygtede for dig, efterdi du er en streng Mand; du tager, hvad du ikke lagde, og høster, hvad du ikke saaede. | 21for jeg fryktet for dig, fordi du er en streng mann; du tar op det du ikke la ned, og høster det du ikke sådde. | 21Ty jag fruktade för dig, eftersom du är en sträng man; du vill taga upp vad du icke har lagt ned, och skörda vad du icke har sått.' |
| 22Han siger til ham: Efter din egen Mund dømmer jeg dig, du onde Tjener! Du vidste, at jeg er en streng Mand, som tager, hvad jeg ikke lagde, og høster, hvad jeg ikke saaede; | 22Han sier til ham: Efter din egen munn dømmer jeg dig, du dårlige tjener! Du visste at jeg er en streng mann, som tar op det jeg ikke la ned, og høster det jeg ikke sådde; | 22Han sade till honom: 'Efter dina egna ord vill jag döma dig, du onde tjänare. Du visste alltså att jag är en sträng man, som vill taga upp vad jag icke har lagt ned, och skörda vad jag icke har sått? |
| 23hvorfor gav du da ikke mine Penge til Vekselbordet, saa jeg ved min Hjemkomst kunde have krævet dem med Rente? | 23hvorfor satte du da ikke mine penger ut hos pengevekslerne? Så hadde jeg, når jeg kom, fått dem tilbake med renter. | 23Varför satte du då icke in mina penningar i en bank? Då hade jag, när jag kom hem, fått uppbära dem med ränta.' |
| 24Og han sagde til dem, som stode hos: Tager Pundet fra ham, og giver det til ham, som har de ti Pund. | 24Og han sa til dem som stod ved hans side: Ta pundet fra ham og gi det til ham som har de ti pund! | 24Och han sade till dem som stodo vid hans sida: 'Tagen ifrån honom hans pund, och given det åt den som har de tio punden.' |
| 25Og de sagde til ham: Herre! han har ti Pund. | 25- De sa til ham: Herre! han har jo ti pund! - | 25De sade till honom: 'Herre, han har ju redan tio pund.' |
| 26Jeg siger eder, at enhver, som har, ham skal der gives; men den, som ikke har, fra ham skal endog det tages, som han har. | 26Jeg sier eder at hver den som har, ham skal gis; men den som ikke har, fra ham skal endog tas det han har. | 26Han svarade: 'Jag säger eder: Var och en som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har. |
| 27Men fører disse mine Fjender hid, som ikke vilde, at jeg skulde være Konge over dem, og hugger dem ned for mine Øjne!« | 27Men disse mine fiender som ikke vilde at jeg skulde være konge over dem, før dem hit og hugg dem ned for mine øine! | 27Men dessa mina ovänner, som icke ville hava mig till konung över sig, fören dem hit huggen ned dem här inför mig.» |
| 28Og da han havde sagt dette, gik han foran og drog op til Jerusalem. | 28Og da han hadde sagt dette, drog han videre foran dem på sin vandring op til Jerusalem. | 28Sedan Jesus hade sagt detta, gick han framför de andra upp mot Jerusalem. |
| 29Og det skete, da han nærmede sig til Bethfage og Bethania ved det Bjerg, som kaldes Oliebjerget, udsendte han to af sine Disciple og sagde: | 29Og det skjedde da han kom nær til Betfage og Betania, til det berg som kalles Oljeberget, da sendte han to av sine disipler avsted og sa: | 29När han då nalkades Betfage och Betania, vid det berg som kallas Oljeberget, sände han åstad två av lärjungarna |
| 30»Gaar hen til den Landsby, som ligger lige for eder. Naar I komme derind, skulle I finde et Føl bundet, paa hvilket der endnu aldrig har siddet noget Menneske; og løser det, og fører det hid! | 30Gå bort til den by som ligger rett for oss! Når I kommer inn i den, skal I finne en fole bundet, som intet menneske har sittet på; løs den og før den hit! | 30och sade: »Gån in i byn som ligger här mitt framför. Och när I kommen ditin, skolen I finna en åsnefåle stå där bunden, som ingen människa någonsin har suttit på, lösen den och fören den hit. |
| 31Og dersom nogen spørger eder: Hvorfor løse I det? da skulle I sige saaledes: Herren har Brug for det.« | 31Og dersom nogen spør eder: Hvorfor løser I den? da skal I si så: Herren har bruk for den. | 31Och om någon frågar eder varför I lösen den skolen I svara så: 'Herren behöver den.'» |
| 32Men de udsendte gik hen og fandt det, ligesom han havde sagt dem. | 32Så gikk de utsendte avsted, og de fant det så som han hadde sagt dem. | 32Och de som hade blivit utsända gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem. |
| 33Men da de løste Føllet, sagde dets Herrer til dem: »Hvorfor løse I Føllet?« | 33Og da de løste folen, sa dens eiermenn til dem: Hvorfor løser I folen? | 33Och när de löste fålen, frågade ägaren dem: »Varför lösen I fålen?» |
| 34Og de sagde: »Herren har Brug for det.« | 34De sa: Herren har bruk for den. | 34De svarade: »Herren behöver den.» |
| 35Og de førte det til Jesus, og de lagde deres Klæder paa Føllet og lod Jesus sætte sig derpaa. | 35Og de førte den til Jesus, og de la sine klær på folen og lot Jesus sette sig på den. | 35Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den och läto Jesus sätta sig därovanpå. |
| 36Og da han drog frem, bredte de deres Klæder under ham paa Vejen. | 36Da han nu drog frem, bredte de sine klær under ham på veien. | 36Och där han färdades fram bredde de ut sina mantlar under honom på vägen. |
| 37Men da han nu nærmede sig til Nedgangen fra Oliebjerget, begyndte hele Disciplenes Mængde med Glæde at prise Gud med høj Røst for alle de kraftige Gerninger, som de havde set, og de sagde: | 37Men da han allerede var nær ved nedgangen fra Oljeberget, begynte hele disippel-flokken glad å love Gud med høi røst for alle de kraftige gjerninger de hadde sett, og sa: | 37Och då han var nära foten av Oljeberget, begynte hela lärjungaskaran i sin glädje att med hög röst lova Gud för alla de kraftgärningar som de hade sett; |
| 38»Velsignet være Kongen, som kommer, i Herrens Navn! Fred i Himmelen, og Ære i det højeste!« | 38Velsignet være kongen som kommer i Herrens navn! Fred i himmelen, og ære i det høieste! | 38och de sade: »Välsignad vare han som kommer, konungen, i Herrens namn. Frid vare i himmelen och ära i höjden!» |
| 39Og nogle af Farisæerne i Skaren sagde til ham: »Mester! irettesæt dine Disciple!« | 39Og nogen av fariseerne blandt mengden sa til ham: Mester! irettesett dine disipler! | 39Och några fariséer som voro med i folkhopen sade till honom: »Mästare, förbjud dina lärjungar att ropa så.» |
| 40Og han svarede og sagde til dem: »Jeg siger eder, at hvis disse tie, skulle Stenene raabe.« | 40Men han svarte og sa til dem: Jeg sier eder: Om disse tier, skal stenene rope. | 40Men han svarade och sade: »Jag säger eder: Om dessa tiga, skola stenarna ropa.» |
| 41Og da han kom nær til og saa Staden, græd han over den og sagde: | 41Og da han kom nær og så byen, gråt han over den og sa: | 41Då han nu kom närmare och fick se staden, begynte han gråta över den |
| 42»Vidste dog ogsaa du, ja, selv paa denne din Dag, hvad der tjener til din Fred! Men nu er det skjult for dine Øjne. | 42Visste også du, om enn først på denne din dag, hvad som tjener til din fred! Men nu er det skjult for dine øine. | 42och sade: »O att du i dag hade insett, också du, vad din frid tillhör! Men nu är det fördolt för dina ögon. |
| 43Thi der skal komme Dage over dig, da dine Fjender skulle kaste en Vold op omkring dig og omringe dig og trænge dig alle Vegne fra; | 43For de dager skal komme over dig da dine fiender skal kaste en voll op om dig og kringsette dig og trenge dig fra alle sider, | 43Ty den tid skall komma över dig, då dina fiender skola omgiva dig med belägringsvall och innesluta dig och tränga dig på alla sidor. |
| 44og de skulle lægge dig helt øde og dine Børn i dig og ikke lade Sten paa Sten tilbage i dig, fordi du ikke kendte din Besøgelses Tid.« | 44og slå dig til jorden og dine barn i dig, og ikke levne sten på sten i dig, fordi du ikke kjente din besøkelses tid. | 44Och de skola slå ned dig till jorden, tillika med dina barn, som äro i dig, och skola icke lämna kvar i dig sten på sten, därför att du icke aktade på den tid då du var sökt.» |
| 45Og han gik ind i Helligdommen og begyndte at uddrive dem, som solgte, | 45Og han gikk inn i templet og begynte å drive ut dem som drev handel der, | 45Och han gick in i helgedomen och begynte driva ut dem som sålde därinne; |
| 46og sagde til dem: »Der er skrevet: Og mit Hus er et Bedehus; men I have gjort det til en Røverkule.« | 46og han sa til dem: Det er skrevet: Mitt hus skal være et bedehus. Men I har gjort det til en røverhule. | 46och han sade till dem: »Det är skrivet: 'Och mitt hus skall vara ett bönehus.' Men I haven gjort det till en rövarkula.» |
| 47Og han lærte daglig i Helligdommen; men Ypperstepræsterne og de skriftkloge og de første i Folket søgte at slaa ham ihjel. | 47Og han lærte daglig i templet. Men yppersteprestene og de skriftlærde og de første blandt folket søkte å få ryddet ham av veien. | 47Och han undervisade var dag i helgedomen. Och översteprästerna och de skriftlärde och folkets förnämste män sökte efter tillfälle att förgöra honom; |
| 48Og de fandt ikke, hvad de skulde gøre; thi hele Folket hang ved ham og hørte ham. | 48Og de fant ikke ut hvad de skulde gjøre; for hele folket hang ved ham og hørte på ham. | 48men de kunde icke finna någon utväg därtill, ty allt folket höll sig till honom och hörde honom. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
