Parallelle Kapitler | 1Nu derimod ler de ad mig, Folk, der er yngre end jeg, hvis Fædre jeg fandt for ringe at sætte iblandt mine Hyrdehunde. | 1Men nu ler de av mig, de som er yngre av år enn jeg, hvis fedre jeg aktet så ringe at jeg ikke vilde sette dem blandt mine fehunder. | 1Och nu le de åt mig, människor som äro yngre till åren än jag, män vilkas fäder jag aktade ringa, ja, ej ens hade velat sätta bland mina vallhundar. |
| 2Og hvad skulde jeg med deres Hænders Kraft? Deres Ungdomskraft har de mistet, | 2Hvad hjelp kunde jeg også ha av dem, de som har mistet all manndomskraft? | 2Vad skulle de också kunna gagna mig med sin hjälp, dessa människor som sakna all manlig kraft? |
| 3tørrede hen af Trang og Sult. De afgnaver Ørk og Ødemark | 3De er uttæret av nød og sult; de gnager på den tørre mo, som allerede igår var ørk og øde; | 3Utmärglade äro de ju av brist och svält; de gnaga sin föda av torra öknen, som redan i förväg är öde och ödslig. |
| 4og plukker Melde ved Krattet, Gyvelrødder er deres Brød. | 4de plukker melde innunder buskene, og gyvelbuskens røtter er deres brød. | 4Saltörter plocka de där bland snåren, och ginströtter är vad de hava till mat. |
| 5Fra Samfundet drives de bort, som ad Tyve raabes der efter dem. | 5Fra menneskenes samfund jages de ut; folk roper efter dem som efter tyver. | 5Ur människors samkväm drives de ut, man ropar efter dem såsom efter tjuvar. |
| 6De bor i Kløfter, fulde af Rædsler, i Jordens og Klippernes Huler. | 6I fryktelige kløfter må de bo, i huler i jord og berg. | 6I gruvliga klyftor måste de bo, i hålor under jorden och i bergens skrevor. |
| 7De brøler imellem Buske, i Tornekrat kommer de sammen, | 7Mellem buskene skriker de, i neslekratt samler de sig, | 7Bland snåren häva de upp sitt tjut, under nässlor ligga de skockade, |
| 8en dum og navnløs Æt, de joges med Hug af Lande. | 8barn av dårer og æreløse folk, pisket ut av landet. | 8en avföda av dårar och ärelöst folk, utjagade ur landet med hugg och slag. |
| 9Men nu er jeg Haansang for dem, jeg er dem et Samtaleemne; | 9Og nu er jeg blitt til en spottesang og et ordsprog for dem. | 9Och för sådana har jag nu blivit en visa, de hava mig till ämne för sitt tal; |
| 10de afskyr mig, holder sig fra mig, nægter sig ikke af spytte ad mig. | 10De avskyr mig, holder sig langt borte fra mig, og mitt ansikt sparer de ikke for spytt; | 10med avsky hålla de sig fjärran ifrån mig, de hava ej försyn för att spotta åt mig. |
| 11Thi han løste min Buestreng, ydmyged mig, og foran mig kasted de Tøjlerne af. | 11for de har løst sine tøiler og ydmyket mig, og bislet har de kastet av for mine øine. | 11Nej, mig till plåga, lossa de alla band, alla tyglar kasta de av inför mig. |
| 12Til højre rejser sig Ynglen, Fødderne slaar de fra mig, bygger sig Ulykkesveje imod mig; | 12Ved min høire side reiser deres yngel sig; mine føtter støter de bort og legger sine ulykkesveier mot mig. | 12Invid min högra sida upphäver sig ynglet; mina fötter vilja de stöta undan. De göra sig vägar som skola leda till min ofärd. |
| 13min Sti har de opbrudt, de hjælper med til mit Fald, og ingen hindrer dem i det; | 13De bryter op min sti, de gjør hvad de kan for å ødelegge mig, de som selv ingen hjelper har. | 13Stigen framför mig hava de rivit upp. De göra sitt bästa till att fördärva mig, de som dock själva äro hjälplösa. |
| 14de kommer som gennem et gabende Murbrud, vælter sig frem under Ruiner, | 14Som gjennem en vid revne kommer de; gjennem nedstyrtende murer velter de sig frem. | 14Såsom genom en bred rämna bryta de in; de vältra sig fram under murarnas brak. |
| 15Rædsler har vendt sig imod mig; min Værdighed joges bort som af Storm, min Lykke svandt som en Sky. | 15Redsler har vendt sig mot mig, som stormen forfølger de min ære, og som en sky er min velferd faret bort. | 15Förskräckelser välvas ned över mig. Såsom en storm bortrycka de min ära, och såsom ett moln har min välfärd farit bort. |
| 16Min Sjæl opløser sig i mig; Elendigheds Dage har ramt mig: | 16Og nu utøser min sjel sig i mig; trengsels dager holder mig fast. | 16Och nu utgjuter sig min själ inom mig, eländesdagar hålla mig fast. |
| 17Natten borer i mine Knogler, aldrig blunder de nagende Smerter. | 17Natten gjennemborer mine ben, så de faller av, og min verk og pine hviler ikke. | 17Natten bortfräter benen i min kropp, och kvalen som gnaga mig veta ej av vila. |
| 18Med vældig Kraft vanskabes mit Kød, det hænger om mig, som var det min Kjortel. | 18Ved Guds store kraft er det blitt slik med mig at min klædning ikke er til å kjenne igjen; den henger tett omkring mig som kraven på min underkjortel. | 18Genom övermäktig kraft har mitt kroppshölje blivit vanställt, såsom en livklädnad hänger det omkring mig. |
| 19Han kasted mig ud i Dynd, jeg er blevet som Støv og Aske. | 19Han har kastet mig ut i skarnet, så jeg er blitt lik støv og aske. | 19I orenlighet har jag blivit nedstjälpt, och själv är jag nu lik stoft och aska. |
| 20Jeg skriger til dig, du svarer mig ikke, du staar der og ænser mig ikke; | 20Jeg skriker til dig, men du svarer mig ikke; jeg står der, og du bare ser på mig. | 20Jag ropar till dig, men du svarar mig icke; jag står här, men de bespejar mig allenast. |
| 21grum er du blevet imod mig, forfølger mig med din vældige Haand. | 21Du er blitt grusom mot mig, med din sterke hånd forfølger du mig. | 21Du förvandlas för mig till en grym fiende, med din starka hand ansätter du mig. |
| 22Du løfter og vejrer mig hen i Stormen, og dens Brusen gennemryster mig; | 22Du løfter mig op i stormen, du lar mig fare avsted, og du lar mig forgå i dens brak; | 22Du lyfter upp mig i stormvinden och för mig hän, och i bruset låter du mig försmälta av ångest. |
| 23thi jeg ved, du fører mig hjem til Døden, til det Hus, hvor alt levende samles. | 23for jeg vet at du fører mig til døden, til den bolig hvor alt levende samles. | 23Ja, jag förstår att du vill föra mig till döden, till den boning dit allt levande församlas. |
| 24Dog, mon den druknende ej rækker Haanden ud og raaber om Hjælp, naar han gaar under? | 24Dog, rekker ikke mennesket ut sin hånd når alt synker i grus? Skriker han ikke om hjelp når han er kommet i ulykke? | 24Men skulle man vid sitt fall ej få sträcka ut handen, ej ropa efter hjälp, när ofärd har kommit? |
| 25Mon ikke jeg græder over den, som havde det haardt, sørgede ikke min Sjæl for den fattiges Skyld? | 25Gråt jeg ikke selv over den som hadde hårde dager? Sørget ikke min sjel over den fattige? | 25Grät jag ej själv över den som hade hårda dagar, och ömkade sig min själ ej över den fattige? |
| 26Jeg biede paa Lykke, men Ulykke kom, jeg haabed paa Lys, men Mørke kom; | 26For jeg ventet godt, men det kom ondt; jeg håpet på lys, men det kom mørke. | 26Se, jag väntade mig lycka, men olycka kom; jag hoppades på ljus, men mörker kom. |
| 27ustandseligt koger det i mig, Elendigheds Dage traf mig; | 27Mine innvoller koker og er ikke stille; trengsels dager er kommet over mig. | 27Därför sjuder mitt innersta och får ingen ro, eländesdagar hava ju mött mig. |
| 28trøstesløs gaar jeg i Sorg, i Forsamlingen rejser jeg mig og raaber; | 28Sort går jeg omkring, men ikke av solens hete; midt iblandt folk reiser jeg mig og roper om hjelp. | 28Med mörknad hud går jag, fastän ej bränd av solen; mitt i församlingen står jag upp och skriar. |
| 29Sjakalernes Broder blev jeg, Strudsenes Fælle. | 29Jeg er blitt en bror av sjakaler og en stallbror av strutser. | 29En broder har jag blivit till schakalerna, och en frände är jag vorden till strutsarna. |
| 30Min Hud er sort, falder af, mine Knogler brænder af Hede; | 30Min hud er sort og faller av mig, og mine ben er brent av hete. | 30Min hud har svartnat och lossnat från mitt kött, benen i min kropp äro förbrända av hetta. |
| 31min Citer er blevet til Sorg, min Fløjte til hulkende Graad! | 31Og min citar er blitt til sorg, og min fløite til gråt og klage. | 31I sorgelåt är mitt harpospel förbytt, mina pipors klang i högljudd gråt. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
