Parallelle Kapitler | 1Og han begyndte atter at lære ved Søen. Og en meget stor Skare samles om ham, saa at han maatte gaa om Bord og sætte sig i et Skib paa Søen; og hele Skaren var paa Land ved Søen. | 1Og han begynte atter å lære ved sjøen, og meget folk samlet sig om ham, så han gikk ut i en båt og satt i den ute på sjøen, og alt folket var på land ved sjøen. | 1Och han begynte åter undervisa vid sjön. Och där församlade sig en stor hop folk omkring honom. Därför steg han i en båt; och han satt i den ute på sjön, under det att allt folket stod på land utmed sjön. |
| 2Og han lærte dem meget i Lignelser og sagde til dem i sin Undervisning: | 2Og han lærte dem meget i lignelser, og sa til dem idet han lærte: | 2Och han undervisade dem mycket i liknelser och sade till dem i sin undervisning: |
| 3»Hører til: Se, en Sædemand gik ud at saa. | 3Hør! Se, en såmann gikk ut for å så, | 3»Hören! En såningsman gick ut för att så. |
| 4Og det skete, idet han saaede, at noget faldt ved Vejen, og Fuglene kom og aade det op. | 4og det skjedde da han sådde, da falt noget ved veien; og fuglene kom og åt det op. | 4Då hände sig, när han sådde, att somt föll vid vägen, och fåglarna kommo och åto upp det. |
| 5Og noget faldt paa Stengrund, hvor det ikke havde megen Jord; og det voksede straks op, fordi det ikke havde dyb Jord. | 5Og noget falt på stengrunn, hvor det ikke hadde meget jord; og det kom snart op, fordi det ikke hadde dyp jord, | 5Och somt föll på stengrund, där det icke hade mycket jord, och det kom strax upp, eftersom det icke hade djup jord; |
| 6Og da Solen kom op, blev det svedet af, og fordi det ikke havde Rod, visnede det. | 6og da solen gikk op, blev det avsvidd, og da det ikke hadde rot, visnet det. | 6men när solen hade gått upp, förbrändes det, och eftersom det icke hade någon rot, torkade det bort. |
| 7Og noget faldt iblandt Torne, og Tornene voksede op og kvalte det, og det bar ikke Frugt. | 7Og noget falt blandt torner; og tornene skjøt op og kvalte det, og det bar ikke frukt. | 7Och somt föll bland törnen, och törnena sköto upp och förkvävde det, så att det icke gav någon frukt. |
| 8Og noget faldt i god Jord og bar Frugt, som skød frem og voksede, og det bar tredive og tresindstyve og hundrede Fold.« | 8Og noget falt i god jord; og det bar frukt som vokste og blev stor, og det bar inntil tretti fold og seksti fold og hundre fold. | 8Men somt föll i god jord, och det sköt upp och växte och gav frukt och bar trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt.» |
| 9Og han sagde: »Den som har Øren at høre med, han høre!« | 9Og han sa til dem: Den som har ører å høre med, han høre! | 9Och han tillade: »Den som har öron till att höra, han höre.» |
| 10Og da han blev ene, spurgte de, som vare om ham, tillige med de tolv ham om Lignelserne. | 10Og da han var blitt alene, spurte de tolv og de andre som var med ham, om lignelsene. | 10När han sedan hade dragit sig undan ifrån folket, frågade honom de tolv, och med dem de andra som följde honom, om liknelserna. |
| 11Og han sagde til dem: »Eder er Guds Riges Hemmelighed givet; men dem, som ere udenfor, meddeles alt ved Lignelser, | 11Og han sa til dem: Eder er Guds rikes hemmelighet gitt, men til hine som er utenfor, sies det alt sammen i lignelser, | 11Då sade han till dem: »Åt eder är Guds rikes hemlighet given, men åt dem som stå utanför meddelas alltsammans i liknelser, |
| 12for at de, skønt seende, skulle se og ikke indse og, skønt hørende, skulle høre og ikke forstaa, for at de ikke skulle omvende sig og faa Forladelse.« | 12forat de skal se og se og ikke skjelne, og høre og høre og ikke forstå, forat de ikke skal omvende sig og få forlatelse. | 12för att de 'med seende ögon skola se, och dock intet förnimma, och med hörande öron höra, och dock intet förstå, så att de icke omvända sig och undfå förlåtelse'.» |
| 13Og han siger til dem: »Fatte I ikke denne Lignelse? Hvorledes ville I da forstaa alle de andre Lignelser? | 13Og han sa til dem: Forstår I ikke denne lignelse? Hvorledes skal I da skjønne alle lignelsene? | 13Sedan sade han till dem: »Förstån I icke denna liknelse, huru skolen I då kunna fatta alla de andra liknelserna? -- |
| 14Sædemanden saar Ordet. | 14Såmannen sår ordet. | 14Vad såningsmannen sår är ordet. |
| 15Men de ved Vejen, det er dem, hvor Ordet bliver saaet, og naar de høre det, kommer straks Satan og borttager Ordet, som er saaet i dem. | 15Men de ved veien er de som ordet blir sådd i, og når de har hørt det, kommer straks Satan og tar bort ordet som er sådd i dem. | 15Och att säden såddes vid vägen, det är sagt om dem i vilka ordet väl bliver sått, men när de hava hört det, kommer strax Satan ock tager bort ordet som såddes i dem. |
| 16Og ligeledes de, som blive saaede paa Stengrunden, det er dem, som, naar de høre Ordet, straks modtage det med Glæde; | 16Og på samme måte de som såes på stengrunn; det er de som straks tar imot ordet med glede når de får høre det, | 16Sammalunda förhåller det sig med det som sås på stengrunden: det är sagt om dem, som när de få höra ordet, väl strax taga emot det med glädje, |
| 17og de have ikke Rod i sig, men holde kun ud til en Tid; derefter, naar der kommer Trængsel eller Forfølgelse for Ordets Skyld, forarges de straks. | 17og de har ikke rot i sig, men holder bare ut til en tid; blir det så trengsel eller forfølgelse for ordets skyld, da tar de straks anstøt. | 17men icke hava någon rot i sig, utan bliva beståndande allenast till en tid; när sedan bedrövelse eller förföljelse påkommer för ordets skull, då komma de strax på fall. |
| 18Og andre ere de, som blive saaede blandt Torne; det er dem, som have hørt Ordet, | 18Og andre igjen er de som såes blandt torner; det er de som hører ordet, | 18Annorlunda förhåller det sig med det som sås bland törnena: det är sagt om dem som väl höra ordet, |
| 19og denne Verdens Bekymringer og Rigdommens Forførelse og Begæringerne efter de andre Ting komme ind og kvæle Ordet, saa det bliver uden Frugt. | 19og verdens bekymringer og rikdommens forførelse og attrå efter de andre ting kommer inn og kveler ordet, og det blir uten frukt. | 19men låta tidens omsorger och rikedomens bedrägliga lockelse, och begärelser efter andra ting, komma därin och förkväva ordet, så att det bliver utan frukt. |
| 20Og de, der bleve saaede i god Jord, det er dem, som høre Ordet og modtage det og bære Frugt, tredive og tresindstyve og hundrede Fold.« | 20Og dette er de som er sådd i den gode jord: de som hører ordet og tar imot det og bærer frukt, tretti fold og seksti fold og hundre fold. | 20Men att det såddes i den goda jorden, det är sagt om dem som både höra ordet och taga emot det, och som bära frukt, trettiofalt och sextiofalt och hundrafalt.» |
| 21Og han sagde til dem: »Mon Lyset kommer ind for at sættes under Skæppen eller under, Bænken? Mon ikke for at sættes paa Lysestagen? | 21Og han sa til dem: Kommer vel lyset inn for å settes under en skjeppe eller under en seng? Kommer det ikke for å settes i staken? | 21Och han sade till dem: »Icke tager man väl fram ett ljus, för att det skall sättas under skäppan eller under bänken; man gör det ju, för att det skall sättas på ljusstaken. |
| 22Thi ikke er noget skjult uden for at aabenbares; ej heller er det blevet lønligt uden for at komme for Lyset. | 22For intet er skjult uten at det skal åpenbares, heller ikke blir noget dulgt uten for å komme for dagen. | 22Ty intet är fördolt, utom för att det skall bliva uppenbarat; ej heller har något blivit undangömt, utom för att det skall komma i dagen. |
| 23Dersom nogen har Øren at høre med, han høre!« | 23Om nogen har ører å høre med, han høre! | 23Om någon har öron till att höra, så höre han.» |
| 24Og han sagde til dem: »Agter paa, hvad I høre! Med hvad Maal I maale, skal der tilmaales eder, og der skal gives eder end mere. | 24Og han sa til dem: Akt på hvad I hører! Med det samme mål som I måler med, skal eder måles igjen, og enn mere skal gis eder. | 24Och han sade till dem: »Akten på vad I hören. Med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder, och ännu mer skall bliva eder tilldelat. |
| 25Thi den, som har, ham skal der gives; og den, som ikke har, fra ham skal endog det tages, som han har.« | 25For den som har, ham skal gis, og den som ikke har, fra ham skal endog tas det han har. | 25Ty den som har, åt honom skall varda givet; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.» |
| 26Og han sagde: »Med Guds Rige er det saaledes, som naar en Mand har lagt Sæden i Jorden | 26Og han sa: Med Guds rike er det således som når et menneske kaster sæden i jorden | 26Och han sade: »Så är det med Guds rike, som när en man sår säd i jorden; |
| 27og sover og staar op Nat og Dag, og Sæden spirer og bliver høj, han ved ej selv hvorledes. | 27og sover og står op, natt og dag, og sæden spirer frem og blir høi, uten at han selv vet av det. | 27och han sover, och han vaknar, och nätter och dagar gå, och säden skjuter upp och växer i höjden, han vet själv icke huru. |
| 28Af sig selv bærer Jorden Frugt, først Straa, derefter Aks, derefter fuld Kærne i Akset; | 28Av sig selv bærer jorden grøde: først strå, så aks, så fullt korn i akset. | 28Av sig själv bär jorden frukt, först strå och sedan ax, och omsider finnes fullbildat vete i axet. |
| 29men naar Frugten er tjenlig, sender han straks Seglen ud; thi Høsten er for Haanden.« | 29Men når grøden er moden, sender han straks sigden ut, fordi høsten er forhånden. | 29När så frukten är mogen, låter han strax lien gå, ty skördetiden är då inne.» |
| 30Og han sagde: »Hvormed skulle vi ligne Guds Rige, eller under hvilken Lignelse skulle vi fremstille det? | 30Og han sa: Hvad skal vi ligne Guds rike med, eller hvad lignelse skal vi bruke om det? | 30Och han sade: »Vad skola vi likna Guds rike vid, eller med vilken liknelse skola vi framställa det? |
| 31Det er som et Sennepskorn, som, naar det saas i Jorden, er mindre end alt andet Frø paa Jorden, | 31Det er likesom sennepskornet, som er mindre enn alt annet frø på jorden når det såes i jorden; | 31Det är såsom ett senapskorn, som när det lägges ned i jorden, är minst av alla frön på jorden; |
| 32og naar det er saaet, vokser det op og bliver større end alle Urterne og skyder store Grene, saa at Himmelens Fugle kunne bygge Rede i dets Skygge.« | 32og når det er sådd, vokser det op og blir større enn alle maturter og skyter store grener, så at himmelens fugler kan bygge rede under dets skygge. | 32men sedan det är nedlagt, skjuter det upp och bliver störst bland alla kryddväxter och får så stora grenar, att himmelens fåglar kunna bygga sina nästen i dess skugga.» |
| 33Og i mange saadanne Lignelser talte han Ordet til dem, efter som de kunde fatte det. | 33Og i mange sådanne lignelser talte han ordet til dem, så meget som de kunde høre, | 33I många sådana liknelser förkunnade han ordet för dem, efter deras förmåga att fatta det; |
| 34Men uden Lignelse talte han ikke til dem; men i Enerum udlagde han det alt sammen for sine Disciple. | 34og uten lignelse talte han ikke til dem; men i enrum utla han alt sammen for sine disipler. | 34och utan liknelse talade han icke till dem. Men för sina lärjungar uttydde han allt, när de voro allena. |
| 35Og paa den Dag, da det var blevet Aften, siger han til dem: »Lader os fare over til hin Side!« | 35Og samme dag, da det var blitt aften, sa han til dem: La oss fare over til hin side! | 35Samma dag, om aftonen, sade han till dem: »Låt oss fara över till andra stranden.» |
| 36Og de forlade Folkeskaren og tage ham med, som ham sad i Skibet; men der var ogsaa andre Skibe med ham. | 36Og de lot folket fare, og tok ham med sig i båten som han var; men også andre båter var i følge med ham. | 36Så läto de folket gå och togo honom med i båten, där han redan förut var; och jämväl andra båtar följde med honom. |
| 37Og der kommer en stærk Stormvind, og Bølgerne sloge ind i Skibet, saa at Skibet allerede var ved at fyldes. | 37Og det kom en sterk stormvind, og bølgene slo inn i båten, så at den holdt på å fylles. | 37Då kom en häftig stormvind, och vågorna slogo in i båten, så att båten redan begynte fyllas. |
| 38Og han var i Bagstavnen og sov paa en Hovedpude, og de vække ham og sige til ham: »Mester! bryder du dig ikke om, at vi forgaa?« | 38Og han lå og sov bak i båten på en hodepute; og de vekket ham og sa til ham: Mester! bryr du dig ikke om at vi går under? | 38Men han själv låg i bakstammen och sov, lutad mot huvudgärden. Då väckte de honom och sade till honom: »Mästare, frågar du icke efter att vi förgås?» |
| 39Og han stod op og truede Vinden og sagde til Søen: »Ti, vær stille!« og Vinden lagde sig, og det blev ganske blikstille. | 39Og han stod op og truet vinden, og til sjøen sa han: Ti, vær stille! Og vinden la sig, og det blev blikkstille. | 39När han så hade vaknat, näpste han vinden och sade till sjön: »Tig, var stilla.» Och vinden lade sig, och det blev alldeles lugnt. |
| 40Og han sagde til dem: »Hvorfor ere I saa bange? Hvorfor have I ikke Tro?« | 40Og han sa til dem: Hvorfor er I så redde? Hvorledes kan I være så vantro? | 40Därefter sade han till dem: »Varför rädens I? Haven I ännu ingen tro?» |
| 41Og de frygtede saare og sagde til hverandre: »Hvem er dog denne siden baade Vinden og Søen ere ham lydige?« | 41Og de blev storlig forferdet, og sa til hverandre: Hvad er dette for en, som både vinden og sjøen er lydige? | 41Och de hade blivit mycket häpna och sade till varandra: »Vem är då denne, eftersom både vinden och sjön äro honom lydiga?» |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
