Parallelle Kapitler 1Og Elihu tog til Orde og sagde: | 1Og Elihu tok atter til orde og sa: | 1Och Elihu tog till orda och sade: |
2Hør mine Ord, I vise, I forstandige Mænd, laan mig Øre! | 2Hør mine ord, I vise, og lån mig øre, I forstandige! | 2Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig. |
3Thi Øret prøver Ord, som Ganen smager paa Mad; | 3Øret prøver jo ord, likesom ganen smaker mat. | 3Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta. |
4lad os udgranske, hvad der er Ret, med hinanden skønne, hvad der er godt! | 4La oss velge det som er rett; la oss sammen søke å finne ut hvad der er godt! | 4Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är. |
5Job sagde jo: »Jeg er retfærdig, min Ret har Gud sat til Side; | 5Job har jo sagt: Jeg er rettferdig, og Gud har tatt min rett fra mig; | 5Se, Job har sagt: »Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt. |
6min Ret til Trods skal jeg være en Løgner? Skønt brødefri er jeg saaret til Døden!« | 6tross min rett skal jeg være en løgner; en drepende pil har rammet mig, enda der ingen brøde er hos mig. | 6Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit.» |
7Er der mon Mage til Job? Han drikker Spot som Vand, | 7Hvem er en mann som Job, han som drikker bespottelse som vann* | 7Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten, |
8søger Selskab med Udaadsmænd og Omgang med gudløse Folk! | 8og gir sig i lag med dem som gjør ondt, og søker omgang med ugudelige menn? | 8han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor. |
9Thi han sagde: »Det baader ikke en Mand, at han har Venskab med Gud!« | 9For han har sagt: En mann har intet gagn av at han holder vennskap med Gud. | 9Ty han säger: »Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud.» |
10Derfor, I kloge, hør mig: Det være langt fra Gud af synde, fra den Almægtige at gøre ondt; | 10Derfor, I forstandige, hør på mig! Det være langt fra Gud å gjøre noget syndig og fra den Allmektige å være urettferdig! | 10Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är! |
11nej, han gengælder Menneskets Gerning, handler med Manden efter hans Færd; | 11Han lønner mennesket efter dets gjerninger og gjengjelder mannen efter hans ferd. | 11Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat. |
12Gud forbryder sig visselig ej, den Almægtige bøjer ej Retten! | 12Ja sannelig, Gud gjør ikke noget syndig, og den Allmektige forvender ikke retten. | 12Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten. |
13Hvo gav ham Tilsyn med Jorden, hvo vogter, mon hele Verden? | 13Hvem har overgitt jorden til hans varetekt, og hvem har overlatt hele jorderike til ham? | 13Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets? |
14Drog han sin Aand tilbage og tog sin Aande til sig igen, | 14Dersom han bare vilde tenke på sig selv og dra sin Ånd og sin ånde til sig igjen, | 14Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt, |
15da udaanded Kødet til Hobe, og atter blev Mennesket Støv! | 15da skulde alt kjød opgi ånden på én gang, og mennesket bli til støv igjen. | 15då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft. |
16Har du Forstand, saa hør derpaa, laan Øre til mine Ord! | 16Men gi nu akt og hør på dette, lytt nøye til mine ord! | 16Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna. |
17Mon en, der hadede Ret, kunde styre? Dømmer du ham, den Retfærdige, Vældige? | 17Kan vel en som hater retten, være hersker? Eller tør du fordømme den Rettferdige, den Mektige? | 17Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet? |
18Han, som kan sige til Kongen: »Din Usling!« og »Nidding, som du er!« til Stormænd, | 18Sier vel nogen til en konge: Din niding, eller til en fyrste: Du ugudelige? | 18Får man då säga till en konung: »Du ogärningsman», eller till en furste: »Du ogudaktige»? |
19som ikke gør Forskel til Fordel for Fyrster ej heller foretrækker rig for ringe, thi de er alle hans Hænders Værk. | 19Gud tar jo ikke parti for fyrster og akter ikke en rik høiere enn en fattig? De er jo alle hans henders verk. | 19Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk. |
20Brat maa de dø, endda midt om Natten; de store slaar han til, og borte er de, de vældige fjernes uden Menneskehaand. | 20I et øieblikk dør de, midt om natten; folket raver og forgår, og den mektige rykkes bort, ikke ved menneskehånd. | 20I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand. |
21Thi Menneskets Veje er ham for Øje, han skuer alle dets Skridt; | 21For hans øine vokter på hver manns veier, og han ser alle hans skritt; | 21Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han. |
22der er intet Mørke og intet Mulm, som Udaadsmænd kan gemme sig i. | 22det finnes intet mørke og ingen dødsskygge hvor de som gjør ondt kan skjule sig; | 22Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri. |
23Thi Mennesket sættes der ingen Frist til at møde i Retten for Gud; | 23Gud har ikke nødig å gi lenge akt på en mann før han må møte for Guds dom. | 23Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom. |
24han knuser de vældige uden Forhør og sætter andre i Stedet. | 24Han knuser de mektige uten å granske deres sak og setter så andre i deres sted. | 24Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe. |
25Jeg hævder derfor: Han ved deres Gerninger, og ved Nattetide styrter han dem; | 25Ja, han kjenner deres gjerninger, og han slår dem ned om natten så de går til grunne. | 25Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås. |
26for deres Gudløshed slaas de sønder, for alles Øjne tugter han dem, | 26Han tukter dem som ugjerningsmenn, på et sted hvor alle kan se det; | 26Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn, |
27fordi de veg bort fra ham og ikke regned hans Veje det mindste, | 27for derfor vek de bort fra ham og aktet ikke på nogen av hans veier, | 27eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar. |
28saa de voldte, at ringe raabte til ham, og han maatte høre de armes Skrig. | 28forat de skulde la de fattiges skrik komme for ham, forat han skulde høre de undertryktes rop. | 28De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra. |
29Tier han stille, hvo vil dømme ham? Skjuler han sit Aasyn, hvo vil laste ham? Over Folk og Mennesker vaager han dog, | 29Lar han være å skride inn, hvem tør da fordømme ham? Skjuler han sitt åsyn, hvem får da se ham? Både med et folk og med et enkelt menneske gjør han jo således, | 29Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man, |
30for at ikke en vanhellig skal herske, en af dem, der er Folkets Snarer. | 30forat et gudløst menneske ikke skal herske, forat det ikke skal være snarer for folket. | 30när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket? |
31Siger da en til Gud: »Fejlet har jeg, men synder ej mer, | 31For har vel et slikt menneske nogensinne sagt til Gud: Jeg har vært overmodig, jeg vil herefter ikke gjøre det som ondt er; | 31Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit. |
32jeg ser det, lær du mig; har jeg gjort Uret, jeg gør det ej mer!« | 32det jeg ikke ser, det må du lære mig; har jeg gjort urett, så vil jeg ikke gjøre det mere? | 32Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer.» |
33skal han da gøre Gengæld, fordi du vil det, fordi du indvender noget? Ja du, ikke jeg, skal afgøre det, saa sig da nu, hvad du ved! | 33Skulde han vel gjengjelde efter ditt tykke? Du har jo klandret ham*. Så må du velge og ikke jeg, og hvad du vet, får du si. | 33Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar. |
34Kloge Folk vil sige til mig som og vise Mænd, der hører mig: | 34Forstandige menn vil si til mig, ja hver vismann som hører på mig: | 34Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig: |
35»Job taler ikke med Indsigt, hans Ord er uoverlagte! | 35Job taler uten skjønnsomhet, og hans ord er ikke forstandige. | 35»Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd.» |
36Gid Job uden Ophør maa prøves, fordi han svarer som slette Folk! | 36Gid Job måtte bli prøvd uavlatelig, fordi han har svart på onde menneskers vis! | 36Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt. |
37Thi han dynger Synd paa Synd, han optræder hovent iblandt os og fremfører mange Ord imod Gud!« | 37For til sin synd legger han brøde; her iblandt oss klapper han i hendene* og bruker mange ord om Gud. | 37Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |