Parallelle Kapitler | 1Saa tog Temaniten Elifaz til Orde og sagde: | 1Da tok Elifas fra Teman til orde og sa: | 1Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade: |
| 2Gavner et Menneske Gud? Nej, den kloge gavner sig selv. | 2Kan vel en mann være til gagn for Gud? Nei, bare sig selv gagner den forstandige. | 2Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig? |
| 3Har den Almægtige godt af din Retfærd, Vinding af, at din Vandel er ret? | 3Er det til nogen nytte for den Allmektige at du er rettferdig, eller til nogen vinning at du vandrer ulastelig? | 3Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt? |
| 4Revser han dig for din Gudsfrygt? Eller gaar han i Rette med dig derfor? | 4Er det for din gudsfrykts skyld han refser dig eller går i rette med dig? | 4Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms? |
| 5Er ikke din Ondskab stor og din Brøde uden Ende? | 5Er ikke din ondskap stor og dine misgjerninger uten ende? | 5Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände? |
| 6Thi du pantede Brødre uden Grund, trak Klæderne af de nøgne, | 6Du tok jo pant av dine brødre uten grunn og drog klærne av de nakne. | 6Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder. |
| 7gav ikke den trætte Vand at drikke og nægted den sultne Brød. | 7Du gav ikke den trette vann å drikke, og den sultne nektet du brød. | 7Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd. |
| 8Den mægtige — hans var Landet, den hædrede boede der. | 8Men den som gikk frem med vold, han fikk landet i eie, og den som var høit aktet, bodde i det. | 8För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri, |
| 9Du lod Enker gaa tomhændet bort, knuste de faderløses Arme. | 9Enker har du latt fare tomhendt, og farløses armer blev knust. | 9men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade. |
| 10Derfor var der Snarer omkring dig, og Rædsel ængsted dig brat. | 10Derfor er det snarer rundt omkring dig, og en hastig redsel forferder dig. | 10Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck. |
| 11Dit Lys blev Mørke, du kan ej se, og Strømme af Vand gaar over dig! | 11Eller ser du ikke mørket og den vannflom som dekker dig? | 11ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig. |
| 12Er Gud ej i højen Himmel? Se Stjernernes Tinde, hvor højt de staar! | 12Er ikke Gud høi som himmelen? Og se de øverste stjerner, hvor høit de står! | 12I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta; |
| 13Dog siger du: »Hvad ved Gud, holder han Dom bag sorten Sky? | 13Og du sier: Hvad vet Gud? Kan han vel dømme gjennem mørket? | 13därför tänker du: »Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet? |
| 14Skyerne skjuler ham, saa han ej ser, paa Himlens Runding gaar han!« | 14Skyene er et dekke for ham, så han ikke ser noget, og på himmelens hvelving vandrer han. | 14Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång.» |
| 15Vil du følge Fortidens Sti, som Urettens Mænd betraadte, | 15Vil du følge den sti som syndens menn vandret på i de gamle dager, | 15Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram, |
| 16de, som i Utide reves bort, hvis Grundvold flød bort som en Strøm, | 16de som blev bortrykket før tiden, og under hvis føtter grunnen fløt bort som en strøm, | 16de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort, |
| 17som sagde til Gud: »Gaa fra os! Hvad kan den Almægtige gøre os?« | 17de menn som sa til Gud: Vik fra oss, og som spurte hvad den Allmektige vel skulde kunne gjøre for dem, | 17de män som sade till Gud: »Vik ifrån oss», ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem? |
| 18Og han havde dog fyldt deres Huse med godt. Men de gudløses Raad er ham fjernt. | 18enda han hadde fylt deres hus med det som var godt? - Men de ugudeliges tanker er lang fra mine tanker. - | 18Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig! |
| 19De retfærdige saa det og glædede sig, den uskyldige spottede dem: | 19De rettferdige så det* og gledet sig, og de uskyldige spottet dem: | 19De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem: |
| 20For vist, vore Fjender forgik, og Ild fortæred de sidste af dem. | 20Sannelig, våre fiender er tilintetgjort, og ild har fortært deres overflod. | 20»Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt.» |
| 21Bliv Ven med ham og hold Fred, derved vil der times dig Lykke; | 21Forlik dig nu med ham, så vil du få fred! Og så skal lykke times dig. | 21Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till. |
| 22tag dog mod Lærdom af ham og læg dig hans Ord paa Sinde! | 22Ta imot lærdom av hans munn og legg dig hans ord på hjerte! | 22Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta. |
| 23Vender du ydmygt om til den Almægtige, fjerner du Uretten fra dit Telt, | 23Vender du om til den Allmektige, da skal din lykke bli bygget op igjen; men du må få urett bort fra dine telt. | 23Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda. |
| 24kaster du Guldet paa Jorden, Ofirguldet blandt Bækkenes Sten, | 24Kast ditt gull i støvet og ditt Ofir-gull blandt bekkenes stener! | 24Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar, |
| 25saa den Almægtige bliver dit Guld, hans Lov dit Sølv, | 25Så skal den Allmektige være ditt gull, være som dynger av sølv for dig, | 25så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig. |
| 26ja, da skal du fryde dig over den Almægtige og løfte dit Aasyn til Gud. | 26for da skal du glede dig i den Allmektige og løfte ditt åsyn til Gud. | 26Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud. |
| 27Beder du til ham, hører han dig, indfri kan du, hvad du har lovet; | 27Du skal bede til ham, og han skal høre dig, og du skal opfylle dine løfter, | 27När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria. |
| 28hvad du sætter dig for, det lykkes, det lysner paa dine Veje; | 28og setter du dig noget fore, da skal det lykkes for dig, og over dine veier skal det skinne lys; | 28Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar. |
| 29thi stolte, hovmodige ydmyger han, men hjælper den, der slaar Øjnene ned; | 29når de fører nedover, skal du si: Opover! Han skal frelse den som slår sitt øie ned; | 29Om de leda mot djupet och du då beder: »Uppåt!», så frälsar han mannen som har ödmjukat sig. |
| 30han frelser uskyldig Mand; det sker ved hans Hænders Renhed! | 30han skal redde endog den som ikke er uskyldig; ved dine henders renhet skal han bli reddet*. | 30Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
