Svenska (1917) 1För sångmästaren, efter »Morgonrodnadens hind»; en psalm av David. (2) Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran. 2Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, så ock om natten, men jag får ingen ro. 3Och dock är du den Helige, den som tronar på Israels lovsånger. 4På dig förtröstade våra fäder; de förtröstade, och du räddade dem. 5Till dig ropade de och blevo hulpna; på dig förtröstade de och kommo icke på skam. 6Men jag är en mask, och icke en människa, till smälek bland män, föraktad av folket. 7Alla som se mig bespotta mig; de spärra upp munnen, de skaka huvudet: 8»Befall dig åt HERREN! Han befrie honom, han rädde honom, ty han har ju behag till honom.» 9Ja, det var du som hämtade mig ut ur moderlivet och lät mig vila trygg vid min moders bröst. 10På dig är jag kastad allt ifrån modersskötet; du är min Gud allt ifrån min moders liv. 11Var icke långt ifrån mig, ty nöd är nära, och det finnes ingen hjälpare. 12Tjurar i mängd omgiva mig, Basans oxar omringa mig. 13Såsom glupande och rytande lejon spärrar man upp gapet mot mig. 14Jag är lik vatten som utgjutes, alla mina leder hava skilts åt; mitt hjärta är såsom vax, det smälter i mitt liv. 15Min kraft är förtorkad och lik en lerskärva, min tunga låder vid min gom, och du lägger mig i dödens stoft. 16Ty hundar omgiva mig; de ondas hop har kringränt mig, mina händer och fötter hava de genomborrat. 17Jag kan räkna alla mina ben; de skåda därpå, de se med lust på mig. 18De dela mina kläder mellan sig och kasta lott om min klädnad. 19Men du, HERRE, var icke fjärran; du min starkhet, skynda till min hjälp. 20Rädda min själ från svärdet, mitt liv ur hundarnas våld. 21Fräls mig från lejonets gap. Ja, du bönhör mig och räddar mig undan vildoxarnas horn. 22Då skall jag förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig: 23I som frukten HERREN, loven honom; ären honom, alla Jakobs barn, och bäven för honom, alla Israels barn. 24Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom. 25Genom dig skall min lovsång ljuda i den stora församlingen; mina löften får jag infria inför dem som frukta honom. 26De ödmjuka skola äta och bliva mätta, de som söka HERREN skola få lova honom; ja, edra hjärtan skola leva evinnerligen. 27Alla jordens ändar skola betänka det och omvända sig till HERREN. Hedningarnas alla släkter skola tillbedja inför dig. 28Ty riket är HERRENS, och han råder över hedningarna. 29Ja, alla mäktiga på jorden skola äta och tillbedja; inför honom skola knäböja alla de som måste fara ned i graven, de som icke kunna behålla sin själv vid liv. 30Kommande ättled skola tjäna honom; man skall förtälja om Herren för ett annat släkte. 31Man skall träda upp och förkunna hans rättfärdighet, ja, bland folk som skola födas att han har gjort det. BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg (//www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen Bible Hub |