Parallelle Kapitler 1Bedre en tør Bid Brød med fred end Huset fuldt af Sul med Trætte. | 1Bedre et stykke tørt brød med ro og fred enn et hus fullt av slakt med trette. | 1Bättre är ett torrt brödstycke med ro än ett hus fullt av högtidsmat med kiv. |
2Klog Træl bliver Herre over daarlig Søn og faar lod og del mellem Brødre. | 2En klok tjener får råde over en dårlig sønn, og iblandt brødrene får han del i arven. | 2En förståndig tjänare får råda över en vanartig son, och bland bröderna får han skifta arv. |
3Digel til Sølv og Ovn til Guld, men den, der prøver Hjerter, er HERREN. | 3Der er digel for sølv og ovn for gull; men den som prøver hjertene, er Herren. | 3Degeln prövar silver och smältugnen guld, så prövar HERREN hjärtan. |
4Den onde hører paa onde Læber, Løgneren lytter til giftige Tunger. | 4Den onde akter på ondskaps lebe; løgneren lytter til ødeleggelses tunge. | 4En ond människa aktar på ondskefulla läppar, falskheten lyssnar till fördärvliga tungor. |
5Hvo Fattigmand spotter, haaner hans Skaber, den skadefro slipper ikke for Straf. | 5Den som spotter den fattige, håner hans skaper; den som gleder sig over ulykke, skal ikke bli ustraffet. | 5Den som bespottar den fattige smädar hans skapare; den som gläder sig åt andras ofärd bliver icke ostraffad. |
6De gamles Krone er Børnebørn, Sønners Stolthed er Fædre. | 6De gamles krone er barnebarn, og barns pryd er deres fedre. | 6De gamlas krona äro barnbarn, och barnens ära äro deras fäder. |
7Ypperlig Tale er ej for en Daare, end mindre da Løgn for den, som er ædel. | 7Det sømmer sig ikke for dåren å tale store ord, enn mindre for den høibårne å tale løgn. | 7Stortaliga läppar hövas icke dåren, mycket mindre lögnaktiga läppar en furste. |
8Som en Troldsten er Gave i Giverens Øjne; hvorhen den end vender sig, gør den sin Virkning. | 8Gave er en edelsten i dens øine som får den; hvor den kommer, gjør den lykke. | 8En gåva är en lyckosten i dens ögon, som ger den; vart den än kommer bereder den framgång. |
9Den, der dølger en Synd, søger Venskab, men den, der ripper op i en Sag, skiller Venner. | 9Den som dekker over overtredelse, søker kjærlighet; men den som ripper op en sak, skiller venn fra venn. | 9Den som skyler vad som är brutet, han vill främja kärlek, men den som river upp gammalt, han gör vänner oense. |
10Bedre virker Skænd paa forstandig end hundrede Slag paa en Taabe. | 10Skjenn virker bedre på den forstandige enn hundre slag på dåren. | 10En förebråelse verkar mer på den förståndige än hundra slag på dåren. |
11Den onde har kun Genstridighed for, men et skaanselsløst Bud er udsendt imod ham. | 11En ond manns hu står bare til gjenstridighet, og en ubarmhjertig engel sendes imot ham. | 11Upprorsmakaren vill allenast vad ont är, men en budbärare utan förbarmande skall sändas mot honom. |
12Man kan møde en Bjørn, hvis Unger er taget, men ikke en Taabe udi hans Daarskab. | 12Bedre for en mann å møte en bjørn som ungene er tatt fra, enn en dåre i hans dårskap. | 12Bättre är att möta en björninna från vilken man har tagit ungarna, än att möta en dåre i hans oförnuft. |
13Den, der gengælder godt med ondt, fra hans Hus skal Vanheld ej vige. | 13Den som gjengjelder godt med ondt, fra hans hus skal ulykken ikke vike. | 13Den som vedergäller gott med ont, från hans hus skall olyckan icke vika. |
14At yppe Strid er at aabne for Vand, hold derfor inde, før Strid bryder løs. | 14Å begynne trette er som å åpne for vann; la da tretten fare, før den blir for voldsom! | 14Att begynna träta är att släppa ett vattenflöde löst; håll därför inne, förrän kivet har brutit ut. |
15At frikende skyldig og dømme uskyldig, begge Dele er HERREN en Gru. | 15Den som frikjenner en ugudelig, og den som domfeller en rettferdig, de er begge to en vederstyggelighet for Herren. | 15Den som friar den skyldige och den som fäller den oskyldige, de äro båda en styggelse för HERREN. |
16Hvad hjælper Penge i Taabens Haand til at købe ham Visdom, naar Viddet mangler? | 16Hvad hjelper penger i dårens hånd til å kjøpe visdom, siden han er uten forstand? | 16Vartill gagna väl penningar i dårens hand? Han kunde köpa sig vishet, men han saknar förstånd. |
17Ven viser Kærlighed naar som helst, Broder fødes til Hjælp i Nød. | 17En venn elsker alltid, og en bror fødes til hjelp i nød. | 17En väns kärlek består alltid. och en broder födes till hjälp i nöden. |
18Mand uden Vid giver Haandslag og gaar i Borgen for Næsten. | 18Et menneske som ikke har forstand, gir håndslag og går i borgen hos sin næste. | 18En människa utan förstånd är den som giver handslag, den som går i borgen för sin nästa. |
19Ven af Kiv er Ven af Synd; at højne sin Dør er at attraa Fald. | 19Den som elsker trette, elsker synd; den som gjør sin dør høi, søker sin egen undergang. | 19Den som älskar split, han älskar överträdelse; Men som bygger sin dörr hög, han far efter fall. |
20Ej finder man Lykke, naar Hjertet er vrangt, man falder i Vaade, naar Tungen er falsk. | 20Den som er falsk i hjertet, finner intet godt, og den som er vrang i sin tale, faller i ulykke. | 20Den som har ett vrångt hjärta vinner ingen framgång, och den som har en förvänd tunga, han faller i olycka. |
21Den, der avler en Taabe, faar Sorg, Daarens Fader er ikke glad. | 21Den som har en narr til sønn, får sorg av ham; en dåres far har ingen glede. | 21Den som har fött en dåraktig son får bedrövelse av honom, en dåres fader har ingen glädje. |
22Glad Hjerte er godt for Legemet, nedslaaet Sind suger Marv af Benene. | 22Et glad hjerte gir god lægedom, men et nedslått mot tar margen fra benene. | 22Ett glatt hjärta är en god läkedom, men ett brutet mod tager märgen ur benen. |
23Den gudløse tager Gave i Løn for at bøje Rettens Gænge. | 23Den ugudelige tar gaver ut av barmen for å bøie rettens gang. | 23Den ogudaktige tager gärna skänker i lönndom, för att han skall vränga rättens vägar. |
24Visdom staar den forstandige for Øje, Taabens Blik er ved Jordens Ende. | 24Den forstandige har visdommen for øie, men dårens øine er ved jordens ende. | 24Den förståndige har sin blick på visheten, men dårens ögon äro vid jordens ända. |
25Taabelig Søn er sin Faders Sorg, Kvide for hende, som fødte ham. | 25En uforstandig sønn er en gremmelse for sin far og en bitter sorg for henne som fødte ham. | 25En dåraktig son är sin faders grämelse och en bitter sorg för henne som har fött honom. |
26At straffe den, der har Ret, er ilde, værre endnu at slaa de ædle. | 26Å straffe også den rettferdige er ikke godt; å slå edle menn er tvert imot all rett. | 26Att pliktfälla jämväl den rättfärdige är icke tillbörligt; att slå ädla män strider mot rättvisan. |
27Den, som har Kundskab tøjler sin Tale, Mand med Forstand er koldblodig. | 27Den som er sparsom med sine ord, er klok, og den koldsindige er en forstandig mann. | 27Den som har vett, han spar sina ord; och lugn till sinnes är en man med förstånd. |
28Selv Daaren, der tier, gælder for viis, forstandig er den, der lukker sine Læber. | 28Også dåren aktes for klok når han tier, for vis når han holder sine leber lukket. | 28Om den oförnuftige tege, så aktades också han för vis; den som tillsluter sina läppar är förståndig. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |