Parallelle Kapitler | 1Og da han nogle Dage derefter atter gik ind i Kapernaum, spurgtes det, at han var hjemme. | 1Og nogen dager derefter gikk han atter inn i Kapernaum, og det spurtes at han var hjemme. | 1Några dagar därefter kom han åter till Kapernaum; och när det spordes att han var hemma, |
| 2Og der samledes mange, saa at der ikke mere var Plads, end ikke foran Døren; og han talte Ordet til dem. | 2Og mange samlet sig, så de ikke lenger fikk rum, ikke engang ved døren, og han talte ordet til dem. | 2församlade sig så mycket folk, att icke ens platsen utanför dörren mer kunde rymma dem; och han förkunnade ordet för dem. |
| 3Og de komme og bringe til ham en værkbruden, der blev baaren af fire. | 3Og de kom til ham med en verkbrudden, som blev båret av fire mann; | 3Då kommo de till honom med en lam man, som bars dit av fyra män. |
| 4Og da de ikke kunde komme nær til ham for Folkeskaren, toge de Taget af, hvor han var; og da de havde brudt Hul, firede de Sengen ned, hvorpaa den værkbrudne laa. | 4og da de ikke kunde komme frem til ham for folketrengselen, tok de taket av der hvor han var, og brøt hull og firte ned sengen som den verkbrudne lå på. | 4Och då de för folkets skull icke kunde komma fram till honom med mannen, togo de bort taket över platsen där han var; och sedan de så hade gjort en öppning, släppte de ned sängen, som den lame låg på. |
| 5Og da Jesus saa deres Tro, siger han til den værkbrudne: »Søn! dine Synder ere forladte.« | 5Og da Jesus så deres tro, sa han til den verkbrudne: Sønn! dine synder er dig forlatt. | 5När Jesus såg deras tro, sade han till den lame: »Min son, dina synder förlåtas dig.» |
| 6Men nogle af de skriftkloge sade der og tænkte i deres Hjerter: | 6Men nogen skriftlærde satt der og tenkte i sine hjerter: | 6Nu sutto där några skriftlärde, och dessa tänkte i sina hjärtan: |
| 7»Hvorfor taler denne saaledes? Han taler bespotteligt. Hvem kan forlade Synder uden een, nemlig Gud?« | 7Hvorfor taler denne mann så? Han spotter Gud; hvem kan forlate synder uten en, det er Gud? | 7»Huru kan denne tala så? Han hädar ju. Vem kan förlåta synder, utom Gud allena?» |
| 8Og Jesus kendte straks i sin Aand, at de tænkte saaledes ved sig selv, og sagde til dem: »Hvorfor tænke I dette i eders Hjerter? | 8Og Jesus kjente straks i sin ånd at de tenkte så ved sig selv, og han sa til dem: Hvorfor tenker I slikt i eders hjerter? | 8Strax förnam då Jesus i sin ande att de tänkte så vid sig själva; och han sade till dem: »Huru kunnen I tänka sådant i edra hjärtan? |
| 9Hvilket er lettest, at sige til den værkbrudne: Dine Synder ere forladte, eller at sige: Staa op, og tag din Seng, og gaa? | 9Hvad er lettest, enten å si til den verkbrudne: Dine synder er dig forlatt, eller å si: Stå op og ta din seng og gå? | 9Vilket är lättare, att säga till den lame: 'Dina synder förlåtas dig' eller att säga: 'Stå upp, tag din säng och gå'? |
| 10Men for at I skulle vide, at Menneskesønnen har Magt paa Jorden til at forlade Synder,« siger han til den værkbrudne: | 10Men forat I skal vite at Menneskesønnen har makt på jorden til å forlate synder - så sier han til den verkbrudne: | 10Men för att I skolen veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, |
| 11»Jeg siger dig: Staa op, tag din Seng, og gaa til dit Hus!« | 11Jeg sier dig: Stå op og ta din seng og gå hjem til ditt hus! | 11så säger jag dig» (och härmed vände han sig till den lame): »Stå upp, tag din säng och gå hem.» |
| 12Og han stod op og tog straks Sengen og gik ud for alles Øjne, saa de alle bleve forfærdede og priste Gud og sagde: »Aldrig have vi set noget saadant.« | 12Og han stod op og tok straks sin seng og gikk ut for alles øine, så alle blev ute av sig selv av forundring og priste Gud og sa: Slikt har vi aldri sett. | 12Då stod han upp och tog strax sin säng och gick ut i allas åsyn, så att de alla uppfylldes av häpnad och prisade Gud och sade: »Sådant hava vi aldrig sett.» |
| 13Og han gik atter ud langs Søen, og hele Skaren kom til ham, og han lærte dem. | 13Og han gikk atter ut til sjøen, og alt folket kom til ham, og han lærte dem. | 13Åter begav han sig ut och gick längs med sjön. Och allt folket kom till honom, och han undervisade dem. |
| 14Og da han gik forbi, saa han Levi, Alfæus's Søn sidde ved Toldboden, og han siger til ham: »Følg mig!« Og han stod op og fulgte ham. | 14Og da han gikk videre, så han Levi, Alfeus' sønn, sitte på tollboden, og han sa til ham: Følg mig! Og han stod op og fulgte ham. | 14När han nu gick där fram, fick han se Levi, Alfeus' son, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: »Följ mig.» Då steg han upp och följde honom. |
| 15Og det skete, at han sad til Bords i hans Hus, og mange Toldere og Syndere sade til Bords med Jesus, og hans Disciple; thi de vare mange. Og der fulgte ogsaa | 15Og det skjedde at han satt til bords i hans hus; og mange toldere og syndere satt til bords med Jesus og hans disipler; for det var mange av dem, og de fulgte ham. | 15När Jesus därefter låg till bords i hans hus, voro där såsom bordsgäster, jämte Jesus och hans lärjungar, också många publikaner och syndare; ty många sådana funnos bland dem som följde honom. |
| 16nogle skriftkloge af Farisæerne med ham, og da de saa, at han spiste med Toldere og Syndere, sagde de til hans Disciple: »Han spiser og drikker med Toldere og Syndere!« | 16Og da de skriftlærde og fariseerne så at han åt sammen med toldere og syndere, sa de til hans disipler: Han eter og drikker med toldere og syndere! | 16Men när de skriftlärde bland fariséerna sågo att han åt med publikaner och syndare, sade de till hans lärjungar: »Huru kan han äta med publikaner och syndare?» |
| 17Og da Jesus hørte det, siger han til dem: »De raske trænge ikke til Læge, men de syge. Jeg er ikke kommen for at kalde retfærdige, men Syndere.« | 17Og da Jesus hørte det, sa han til dem: De friske trenger ikke til læge, men de som har ondt; jeg er ikke kommet for å kalle rettferdige, men for å kalle syndere. | 17När Jesus hörde detta, sade han till dem: »Det är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka. Jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan för att kalla syndare.» |
| 18Og Johannes's Disciple og Farisæerne fastede, og de komme og sige til ham: »Hvorfor faste Johannes's Disciple og Farisæernes Disciple, men dine Disciple faste ikke?« | 18Og Johannes' og fariseernes disipler holdt faste, og de kom og sa til ham: Hvorfor faster Johannes' disipler og fariseernes disipler, men dine disipler faster ikke? | 18Och Johannes' lärjungar och fariséerna höllo fasta. Och man kom och sade till honom: »Varför fasta icke dina lärjungar, då Johannes' lärjungar och fariséernas lärjungar fasta?» |
| 19Og Jesus sagde til dem: »Kunne Brudesvendene faste, medens Brudgommen er hos dem? Saa længe de have Brudgommen hos sig kunne de ikke faste. | 19Og Jesus sa til dem: Kan vel brudesvennene faste så lenge brudgommen er hos dem? Så lenge de har brudgommen hos sig, kan de ikke faste. | 19Jesus svarade dem: »Kunna väl bröllopsgästerna fasta, medan brudgummen ännu är hos dem? Nej, så länge de hava brudgummen hos sig, kunna de icke fasta. |
| 20Men der skal komme Dage, da Brudgommen bliver tagen fra dem, da skulle de faste paa den Dag. | 20Men de dager skal komme da brudgommen blir tatt fra dem, og da skal de faste, på den dag. | 20Men den tid skall komma, då brudgummen tages ifrån dem, och då, på den tiden, skola de fasta. -- |
| 21Ingen syr en Lap af uvalket Klæde paa et gammelt Klædebon; ellers river den nye Lap paa det gamle Klædebon dette itu, og der bliver et værre Hul. | 21Ingen syr en lapp av ukrympet tøi på et gammelt klædebon, ellers river den nye lapp et stykke med sig av det gamle, og riften blir verre. | 21Ingen syr en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel; om någon så gjorde, skulle det isatta nya stycket riva bort ännu mer av den gamla manteln, och hålet skulle bliva värre. |
| 22Og ingen kommer ung Vin paa gamle Læderflasker; ellers sprænger Vinen Læderflaskerne, og Vinen ødelægges saavel som Læderflaskerne; men kom ung Vin paa nye Læderflasker!« | 22Og ingen fyller ny vin i gamle skinnsekker; ellers vil vinen sprenge sekkene og vinen spilles og sekkene ødelegges; men ny vin i nye skinnsekker! | 22Ej heller slår någon nytt vin i gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle vinet spränga sönder läglarna, så att både vinet och läglarna fördärvades. Nej, nytt vin slår man i nya läglar.» |
| 23Og det skete, at han vandrede paa Sabbaten igennem en Sædemark, og hans Disciple begyndte, imedens de gik, at plukke Aks. | 23Og det skjedde at han gikk igjennem en aker på sabbaten, og hans disipler begynte å plukke aks mens de gikk der. | 23Och det hände sig på sabbaten att han tog vägen genom ett sädesfält; och hans lärjungar begynte rycka av axen, medan de gingo. |
| 24Og Farisæerne sagde til ham: »Se, hvorfor gøre de paa Sabbaten, hvad der ikke er tilladt?« | 24Og fariseerne sa til ham: Se, hvorfor gjør de på sabbaten det som ikke er tillatt? | 24Då sade fariséerna till honom: »Se! Huru kunna de på sabbaten göra vad som icke är lovligt?» |
| 25Og han siger til dem »Have I aldrig læst, hvad David gjorde, da han kom i Nød og blev hungrig, han selv og de, som vare med ham? | 25Og han sa til dem: Har I aldri lest hvad David gjorde da han var i nød og sultet, han selv og de som var med ham, | 25Han svarade dem: »Haven I aldrig läst vad David gjorde, när han själv och de som följde honom kommo i nöd och blevo hungriga: |
| 26Hvorledes han gik ind i Guds Hus, da Abiathar var Ypperstepræst, og spiste Skuebrødene, som det ikke er nogen tilladt at spise uden Præsterne, og gav ogsaa dem, som vare med ham?« | 26hvorledes han gikk inn i Guds hus, da Abjatar var yppersteprest, og åt skuebrødene, som ingen har lov til å ete uten prestene, og gav også dem som var med ham? | 26huru han då, på den tid Abjatar var överstepräst, gick in i Guds hus och åt skådebröden -- fastän det ju icke är lovligt för andra än för prästerna att äta sådant bröd -- och huru han jämväl gav åt dem som följde honom?» |
| 27Og han sagde til dem: »Sabbaten blev til for Menneskets Skyld og ikke Mennesket for Sabbatens Skyld. | 27Og han sa til dem: Sabbaten blev til for menneskets skyld, og ikke mennesket for sabbatens skyld. | 27Därefter sade han till dem: »Sabbaten blev gjord för människans skull, och icke människan för sabbatens skull. |
| 28Derfor er Menneskesønnen Herre ogsaa over Sabbaten.« | 28Så er da Menneskesønnen herre også over sabbaten. | 28Så år då Människosonen herre också över sabbaten.» |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
