Parallelle Kapitler 1HERRE, slaa dem med Rædsel, lad Folkene kende, at de er Mennesker! — Sela. (2) Hvorfor staar du saa fjernt, o Herre, hvi dølger du dig i Trængselstider? | 1Hvorfor, Herre, står du langt borte? Hvorfor skjuler du ditt åsyn i trengsels tider? | 1Varför, HERRE, står du så långt ifrån och fördöljer dig i nödens tider? |
2Den gudløse jager i Hovmod den arme, fanger ham i de Rænker, han spinder; | 2Ved den ugudeliges overmot engstes de elendige; de fanges i de onde råd han har uttenkt. | 2Genom de ogudaktigas övermod måste den arme lida. Må de fångas i de ränker som de hava uttänkt! |
3thi den gudløse praler af sin Sjæls Attraa, den gridske forbander, ringeagter HERREN. | 3For den ugudelige roser sin sjels lyst, og den rovgjerrige sier Herren farvel, håner ham. | 3Ty den ogudaktige berömmer sig av sin själs lystnad, och den rovgirige talar förgripligt och föraktar HERREN. |
4Den gudløse siger i Hovmod: »Han hjemsøger ej, der er ingen Gud«; det er alle hans Tanker. | 4Den ugudelige sier i sitt overmot: Han hjemsøker ikke. Det er ingen Gud, det er alle hans tanker. | 4Den ogudaktige säger i sitt högmod: »Han frågar icke därefter.» »Det finnes ingen Gud», så äro alla hans tankar. |
5Dog altid lykkes hans Vej, højt over ham gaar dine Domme; han blæser ad alle sine Fjender. | 5Hans veier lykkes til enhver tid; langt borte fra ham i det høie er dine dommer; av alle sine motstandere blåser han. | 5Trygga äro alltid hans vägar, dina domar gå högt över hans blickar; alla sina ovänner räknar han för intet. |
6Han siger i Hjertet: »Jeg rokkes ej, kommer ikke i Nød fra Slægt til Slægt.« | 6Han sier i sitt hjerte: Jeg skal ikke rokkes, fra slekt til slekt skal jeg ikke stedes i ulykke. | 6Han säger i sitt hjärta: »Jag skall icke vackla, över mig skall i evighet ingen olycka komma.» |
7Hans Mund er fuld af Banden og Svig og Vold, Fordærv og Uret er under hans Tunge; | 7Hans munn er full av forbannelse og av svik og vold; under hans tunge er ulykke og ondskap. | 7Hans mun är full av förbannelse, av svek och förtryck; hans tunga gömmer olycka och fördärv. |
8han lægger sig paa Lur i Landsbyer, dræber i Løn den skyldfri, efter Staklen spejder hans Øjne; | 8Han ligger i bakhold ved gårdene, på lønnlige steder myrder han den uskyldige, hans øine speider efter den ulykkelige. | 8Han lägger sig i försåt vid gårdarna, i lönndom vill han dräpa den oskyldige; hans ögon lura på den olycklige. |
9han lurer i Skjul som Løve i Krat, paa at fange den arme lurer han, han fanger den arme ind i sit Garn; | 9Han lurer på lønnlig sted, lik løven i sitt skjul; han lurer for å gripe den elendige; han griper den elendige idet han drar ham inn i sitt garn. | 9Han ligger i försåt på lönnligt ställe, såsom ett lejon i sitt snår, han ligger i försåt för att gripa den arme; han griper den arme, i det han drager honom in i sitt nät. |
10han dukker sig, sidder paa Spring, og Staklerne falder i hans Kløer. | 10Han bøier sig, dukker sig ned, og for hans sterke klør faller de elendige. | 10Han trycker sig ned, han ligger på lur, och de olyckliga falla i hans klor. |
11Han siger i Hjertet: »Gud glemmer, han skjuler sit Aasyn; han ser det aldrig.« | 11Han sier i sitt hjerte: Gud har glemt det, han har skjult sitt åsyn, han ser det aldri. | 11Han säger i sitt hjärta: »Gud förgäter det, han har dolt sitt ansikte, han ser det aldrig.» |
12Rejs dig, HERRE! Gud, løft din Haand, de arme glemme du ikke! | 12Reis dig, Herre! Gud, opløft din hånd, glem ikke de elendige! | 12Stå upp, HERRE; Gud, upplyft din hand, förgät icke de arma. |
13Hvorfor skal en gudløs spotte Gud, sige i Hjertet, du hjemsøger ikke? | 13Hvorfor skal den ugudelige forakte Gud og si i sitt hjerte: Du hjemsøker ikke? | 13Varför skall den ogudaktige få förakta Gud och säga i sitt hjärta att du icke frågar därefter? |
14Du skuer dog Møje og Kvide, ser det og tager det i din Haand; Staklen tyr hen til dig, du er den faderløses Hjælper. | 14Du har sett det; for du skuer nød og sorg for å legge dem i din hånd; til dig overgir den elendige sin sak, du er den farløses hjelper. | 14Du har ju sett det, ty du giver akt på olycka och jämmer, för att taga det i din hand. Åt dig överlämnar den olycklige sin sak; du blev den faderlöses hjälpare. |
15Knus den ondes, den gudløses Arm, hjemsøg hans Gudløshed, saa den ej findes! | 15Sønderbryt den ugudeliges arm, og hjemsøk den ondes ugudelighet, så du ikke mere finner den! | 15Bryt sönder den ogudaktiges arm, och hemsök de ondas ogudaktighet, så att du icke mer finner den. |
16HERREN er Konge evigt og altid, Hedningerne er ryddet bort af hans Land; | 16Herren er konge evindelig og alltid, hedningene blir utryddet av hans land! | 16Ja, HERREN är konung alltid och evinnerligen; hedningarna utrotas ur hans land. |
17du har hørt de ydmyges Ønske, HERRE, du styrker deres Hjerte, vender Øret til | 17De saktmodiges begjæring hører du, Herre! Du styrker deres hjerte, du vender ditt øre til | 17De ödmjukas trängtan hör du, HERRE; du gör deras hjärtan ståndaktiga; du låter ditt öra giva akt |
18for at skaffe fortrykte og faderløse Ret. Ikke skal dødelige mer øve Vold. | 18for å dømme i den farløses og undertryktes sak. Ikke skal mennesket, som er av jorden, lenger vedbli å volde redsel. | 18för att skaffa den faderlöse och förtryckte rätt, så att människor, komna av jord, ej längre vålla skräck. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |