Parallelle Kapitler 1Saa tog Na'amatiten Zofar til Orde og sagde: | 1Da tok Sofar fra Na'ama til orde og sa: | 1Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade: |
2Skal en Ordgyder ej have Svar, skal en Mundheld vel have Ret? | 2Skulde en ordflom bli uten svar, eller en ordgyter få rett? | 2Skall sådant ordflöde bliva utan svar och en så stortalig man få rätt? |
3Skal Mænd vel tie til din Skvalder, skal du spotte og ikke faa Skam? | 3Skulde dine store ord drive menn til taushet, skulde du spotte uten at nogen skammer dig ut? | 3Skall ditt lösa tal nödga män till tystnad, så att du får bespotta, utan att någon kommer dig att blygas? |
4Du siger: »Min Færd er lydeløs, og jeg er ren i hans Øjne!« | 4Og skal du få si: Ren er min lære, og skyldfri er jeg i dine øine? | 4Och skall du så få säga: »Vad jag lär är rätt, och utan fläck har jag varit inför dina ögon»? |
5Men vilde dog Gud kun tale, oplade sine Læber imod dig, | 5Men bare Gud vilde tale og oplate sine leber mot dig | 5Nej, om allenast Gud ville tala och upplåta sina läppar till att svara dig, |
6kundgøre dig Visdommens Løndom, thi underfuld er den i Væsen; da vilde du vide, at Gud har glemt dig en Del af din Skyld! | 6og åpenbare dig visdommens hemmeligheter, at det i dem er dobbelt forstand! Da måtte du nok innse at Gud tilgir dig noget av din misgjerning. | 6om han ville uppenbara dig sin visdoms lönnligheter, huru han äger förstånd, ja, i dubbelt mått, då insåge du att Gud, dig till förmån, har lämnat åt glömskan en del av din missgärning. |
7Har du loddet Bunden i Gud og naaet den Almægtiges Grænse? | 7Mon du kan finne bunn i Guds vesen eller nå frem til den Allmektiges ytterste grense? | 7Men kan väl du utrannsaka Guds djuphet eller fatta den Allsmäktiges fullkomlighet? |
8Højere er den end Himlen — hvad kan du? Dybere end Dødsriget — hvad ved du? | 8Himmelhøi er den*, hvad kan du gjøre? Dypere enn dødsriket, hvad vet du? | 8Hög såsom himmelen är den -- vad kan du göra? djupare än dödsriket -- vad kan du förstå? |
9Den overgaar Jorden i Vidde, er mere vidtstrakt end Havet. | 9Lengere enn jorden er dens mål og bredere enn havet. | 9Dess längd sträcker sig vidare än jorden, och i bredd överträffar den havet. |
10Farer han frem og fængsler, stævner til Doms, hvem hindrer ham? | 10Om han farer frem og setter i fengsel og sammenkaller retten, hvem vil da hindre ham? | 10När han vill fara fram och spärra någon inne eller kalla någon till doms, vem kan då hindra honom? |
11Han kender jo Løgnens Mænd, Uret ser han og agter derpaa, | 11For han, han kjenner de falske folk og ser uretten, uten at han trenger å gi akt på den, | 11Han är ju den som känner lögnens män, fördärv upptäcker han, utan att leta därefter. |
12saa tomhjernet Mand faar Vid, og Vildæsel fødes til Menneske. | 12og selv en uvettig mann får forstand*, og et ungt villesel blir født til menneske. | 12Men lika lätt kan en dåraktig man få förstånd, som en vildåsnefåle kan födas till människa. |
13Hvis du faar Skik paa dit Hjerte og breder dine Hænder imod ham, | 13Hvis du retter ditt hjerte og utbreder dine hender til ham - | 13Om du nu rätt bereder ditt hjärta och uträcker dina händer till honom, |
14hvis Uret er fjern fra din Haand, og Brøde ej bor i dit Telt, | 14er det synd i din hånd, da ha den bort og la ikke urett bo i dine telt - | 14om du skaffar bort det fördärv som kan låda vid din hand och ej låter orättfärdighet bo i dina hyddor, |
15ja, da kan du lydefri løfte dit Aasyn og uden at frygte staa fast, | 15ja, da skal du, fri for lyte, opløfte ditt åsyn og stå fast og ikke frykte; | 15ja, då får du upplyfta ditt ansikte utan skam, du står fast och har intet att frukta. |
16ja, da skal du glemme din Kvide, mindes den kun som Vand, der flød bort; | 16for du skal glemme din møie, som forbifarne vann skal du komme den i hu. | 16Ja, då skall du förgäta din olycka, blott minnas den såsom vatten som har förrunnit. |
17dit Liv skal overstraale Middagssolen, Mørket vorde som lyse Morgen. | 17Og lysere enn middagen blir da ditt liv; mørket blir for dig som morgenen. | 17Ditt liv skall då stråla klarare än middagens sken; och kommer mörker på, så är det som en gryning till morgon. |
18Tryg skal du være, fordi du har Haab; du ser dig om og gaar trygt til Hvile, | 18Og du skal være trygg, for da er det håp, og når du har sett dig vel omkring, kan du legge dig trygt til ro. | 18Du kan då vara trygg, ty du äger ett hopp; du spanar omkring dig och går sedan trygg till vila. |
19du ligger uden at skræmmes op. Til din Yndest vil mange bejle. | 19Og du skal hvile, og ingen skal skremme dig op, og mange skal søke din yndest. | 19Ja, du får då ligga i ro, utan att någon förskräcker dig, och många skola söka din ynnest. |
20Men de gudløses Øjne vansmægter; ude er det med deres Tilflugt, deres Haab er blot at udaande Sjælen! | 20Men de ugudeliges øine tæres bort; de har ingen tilflukt mere, og deres håp er å utånde sjelen. | 20Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta; ingen tillflykt skall mer finnas för dem, och deras hopp skall vara att få giva upp andan. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |