1.Korinther 11
Parallelle Kapitler
DANNORSVE
1Vorder mine Efterfølgere, ligesom ogsaa jeg er Kristi!1Bli mine efterfølgere, likesom jeg efterfølger Kristus!1Varen I mina efterföljare, såsom jag är Kristi.
2Men jeg roser eder, fordi I komme mig i Hu i alt og holde fast ved Overleveringerne, saaledes som jeg har overleveret eder dem.2Jeg roser eder for at I kommer mig i hu i alle ting og holder fast ved mine forskrifter, således som jeg gav eder dem. 2Jag prisar eder för det att I i alla stycken haven mig i minne och hållen fast vid mina lärdomar, såsom de äro eder givna av mig.
3Men jeg vil, at I skulle vide, at Kristus er enhver Mands Hoved; men Manden er Kvindens Hoved; men Gud er Kristi Hoved.3Men jeg vil at I skal vite at Kristus er enhver manns hoved, og mannen er kvinnens hoved, og Gud er Kristi hoved. 3Men jag vill att I skolen inse detta, att Kristus är envar mans huvud, och att mannen är kvinnans huvud, och att Gud är Kristi huvud.
4Hver Mand, som beder eller profeterer med tildækket Hoved, beskæmmer sit Hoved.4Hver mann som beder eller taler profetisk med noget på hodet, vanærer sitt hode; 4Var och en man som har sitt huvud betäckt, när han beder eller profeterar, han vanärar sitt huvud.
DANNORSVE
5Men hver Kvinde, som beder eller profeterer med utildækket Hoved, beskæmmer sit Hoved; thi det er lige det samme, som var hun raget.5men hver kvinne som beder eller taler profetisk med utildekket hode, vanærer sitt hode; for det er aldeles det samme som om hun var raket. 5Men var kvinna som beder eller profeterar med ohöljt huvud, hon vanärar sitt huvud, ty det är då alldeles som om hon hade sitt hår avrakat.
6Thi naar en Kvinde ikke tildækker sig, saa lad hende ogsaa klippe sit Haar af; men er det usømmeligt for en Kvinde at klippes eller rages, da tildække hun sig!6For hvis en kvinne ikke tildekker sig, da la henne også klippe håret av; men er det usømmelig for en kvinne å klippe eller rake av sig håret, da la henne tildekke sig. 6Om en kvinna icke vill hölja sig, så kan hon lika väl låta skära av sitt hår; men eftersom det är en skam för en kvinna att låta skära av sitt hår eller att låta raka av det, så må hon hölja sig.
7Thi en Mand bør ikke tildække sit Hoved, efterdi han er Guds Billede og Ære; men Kvinden er Mandens Ære.7For en mann skal ikke tildekke sitt hode, eftersom han er Guds billede og ære; men kvinnen er mannens ære. 7En man är icke pliktig att hölja sitt huvud, eftersom han är Guds avbild och återspeglar hans härlighet, då kvinnan däremot återspeglar mannens härlighet.
8Mand er jo ikke af Kvinde, men Kvinde af Mand.8For mannen er ikke av kvinnen, men kvinnen er av mannen; 8Ty mannen är icke av kvinnan, utan kvinnan av mannen.
9Ej heller er jo Mand skabt for Kvindens Skyld, men Kvinde for Mandens Skyld.9mannen blev jo heller ikke skapt for kvinnens skyld, men kvinnen for mannens skyld. 9Icke heller skapades mannen för kvinnans skull, utan kvinnan för mannens skull.
DANNORSVE
10Derfor bør Kvinden have et Ærbødighedstegn paa Hovedet for Englenes Skyld.10Derfor bør kvinnen ha et undergivenhets-tegn på sitt hode for englenes skyld. 10Därför bör kvinnan på sitt huvud hava en »makt», för änglarnas skull.
11Dog er hverken Kvinde uden Mand eller Mand uden Kvinde i Herren.11Dog, i Herren er hverken kvinnen noget fremfor mannen eller mannen noget fremfor kvinnen; 11Dock är det i Herren så, att varken kvinnan är till utan mannen, eller mannen utan kvinnan.
12Thi ligesom Kvinden er af Manden, saaledes er ogsaa Manden ved Kvinden; men alt sammen er det af Gud.12for likesom kvinnen er av mannen, så er også mannen ved kvinnen, og alt er av Gud. 12Ty såsom kvinnan är av mannen, så är ock mannen genom kvinnan; men alltsammans är av Gud. --
13Dømmer selv: Er det sømmeligt, at en Kvinde beder til Gud med utildækket Hoved?13Døm hos eder selv: passer det sig at en kvinne beder til Gud med utildekket hode? 13Dömen själva: höves det en kvinnan att ohöljd bedja till Gud?
14Lærer ikke ogsaa selve Naturen eder, at naar en Mand bærer langt Haar, er det ham en Vanære,14Lærer ikke endog selve naturen eder at dersom en mann lar håret vokse langt, er det ham til vanære, 14Lär icke själva naturen eder att det länder en man till vanheder, om han har långt hår,
DANNORSVE
15men naar en Kvinde bærer langt Haar, er det hende en Ære; thi det lange Haar er givet hende som et Slør.15men dersom en kvinne lar håret vokse langt, er det henne til ære? for det lange hår er gitt henne til slør. 15men att det länder en kvinna till ära, om hon har långt hår? Håret är ju henne givet såsom slöja.
16Men har nogen Lyst til at trættes herom, da have vi ikke saadan Skik, og Guds Menigheder ej heller.16Men dersom nogen vil være trettekjær, da har ikke vi en sådan skikk, heller ikke Guds menigheter. 16Om nu likväl någon vill vara genstridig, så mån han veta att vi för vår del icke hava en sådan sedvänja, ej heller andra Guds församlingar.
DANNORSVE
17Men idet jeg giver følgende Formaning, roser jeg ikke, at I komme sammen, ikke til det bedre, men til det værre.17Men idet jeg påbyder dette, roser jeg ikke at I kommer sammen, ikke til det bedre, men til det verre. 17Detta bjuder jag eder nu. Men vad jag icke kan prisa är att I kommen tillsammans, icke till förbättring, utan till försämring.
18For det første nemlig hører jeg, at naar I komme sammen i Menighedsforsamling, er der Splittelser iblandt eder; og for en Del tror jeg det.18For for det første, når I kommer sammen i menighets-samling, hører jeg at det er splid iblandt eder, og for en del tror jeg det; 18Ty först och främst hör jag sägas att vid edra församlingsmöten söndringar yppa sig bland eder. Och till en del tror jag att så är.
19Thi der maa endog være Partier iblandt eder, for at de prøvede kunne blive aabenbare iblandt eder.19for det må være partier iblandt eder, forat de ekte kan bli åpenbare iblandt eder. 19Ty partier måste ju finnas bland eder, för att det skall bliva uppenbart vilka bland eder som hålla provet.
20Naar I da komme sammen, er dette ikke at æde en Herrens Nadver.20Når I altså kommer sammen, da blir det ikke Herrens nattverd I eter; 20När I alltså kommen tillsammans med varandra, kan ingen Herrens måltid hållas;
DANNORSVE
21Thi under Spisningen tager enhver sit eget Maaltid forud, og den ene hungrer, den anden beruser sig.21for idet I eter, tar hver på forhånd sin egen mat, og den ene er hungrig, og den annen er drukken. 21ty vid måltiden tager var och en i förväg själv den mat han har medfört, och så får den ene hungra, medan den andre får för mycket.
22Have I da ikke Huse til at spise og drikke i? eller foragte I Guds Menighed og beskæmme dem, som intet have? Hvad skal jeg sige eder? Skal jeg rose eder? I dette roser jeg eder ikke.22Har I da ikke hus til å ete og drikke i? eller forakter I Guds menighet og vanærer dem som intet har? Hvad skal jeg si til eder? skal jeg rose eder? I dette roser jeg eder ikke. 22Haven I då icke edra hem, där I kunnen äta ock dricka? Eller är det så, att I förakten Guds församling och viljen komma dem att blygas, som intet hava? Vad skall jag då säga till eder? Skall jag prisa eder? Nej, i detta stycke prisar jag eder icke.
23Thi jeg har modtaget fra Herren, hvad jeg ogsaa har overleveret eder: At den Herre Jesus i den Nat, da han blev forraadt, tog Brød,23For jeg har mottatt fra Herren dette som jeg også har overgitt eder, at den Herre Jesus i den natt da han blev forrådt, tok et brød, 23Ty jag har från Herren undfått detta, som jag ock har meddelat eder: I den natt då Herren Jesus blev förrådd tog han ett bröd
24takkede og brød det og sagde: »Dette er mit Legeme, som er for eder; gører dette til min Ihukommelse!«24takket og brøt det og sa: Dette er mitt legeme, som er for eder; gjør dette til minne om mig! 24och tackade Gud och bröt det och sade: »Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse.»
25Ligesaa tog han ogsaa Kalken efter Aftensmaaltidet og sagde: »Denne Kalk er den nye Pagt i mit Blod; gører dette, saa ofte som I drikke det, til min Ihukommelse!«25Likeså også kalken efter aftensmåltidet, idet han sa: Denne kalk er den nye pakt i mitt blod; gjør dette, så ofte som I drikker den, til minne om mig! 25Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: »Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod. Så ofta I dricken den, så gören detta till min åminnelse.»
DANNORSVE
26Thi saa ofte, som I æde dette Brød og drikke Kalken, forkynde I Herrens Død, indtil han kommer.26For så ofte som I eter dette brød og drikker denne kalk, forkynner I Herrens død, inntil han kommer. 26Ty så ofta I äten detta bröd och dricken kalken, förkunnen I Herrens död, till dess att han kommer.
27Derfor, den, som æder Brødet eller drikker Herrens Kalk uværdigt, paadrager sig Skyld over for Herrens Legeme og Blod.27Derfor, hver som eter brødet eller drikker Herrens kalk uverdig, han blir skyldig i Herrens legeme og blod. 27Den som nu på ett ovärdigt sätt äter detta bröd eller dricker Herrens kalk, han försyndar sig på Herrens lekamen och blod.
28Men hvert Menneske prøve sig selv, og saaledes æde han af Brødet og drikke af Kalken!28Men hvert menneske prøve sig selv, og så ete han av brødet og drikke av kalken! 28Pröve då människan sig själv, och äte så av brödet och dricke av kalken.
29Thi den, som æder og drikker, æder og drikker sig selv en Dom til, naar han ikke agter paa Legemet.29for den som eter og drikker, han eter og drikker sig selv til dom dersom han ikke gjør forskjell på Herrens legeme. 29Ty den som äter och dricker, utan att göra åtskillnad mellan Herrens lekamen och annan spis, han äter och dricker en dom över sig.
30Derfor ere mange skrøbelige og sygelige iblandt eder, og en Del sover hen.30Derfor er det mange skrøpelige og syke iblandt eder, og mange sovner inn. 30Därför finnas ock bland eder många som äro svaga och sjuka, och ganska många äro avsomnade.
DANNORSVE
31Men dersom vi bedømte os selv, bleve vi ikke dømte.31Men dersom vi dømte oss selv, blev vi ikke dømt; 31Om vi ginge till doms med oss själva, så bleve vi icke dömda.
32Men naar vi dømmes, tugtes vi af Herren, for at vi ikke skulle fordømmes med Verden.32men når vi dømmes, da refses vi av Herren, forat vi ikke skal fordømmes sammen med verden. 32Men då vi nu bliva dömda, så är detta en Herrens tuktan, som drabbar oss, för att vi icke skola bliva fördömda tillika med världen.
33Derfor, mine Brødre! naar I komme sammen til Maaltid, da venter paa hverandre!33Derfor, mine brødre, når I kommer sammen for å ete, da del med hverandre; 33Alltså, mina bröder, när I kommen tillsammans för att hålla måltid, så vänten på varandra.
34Naar nogen hungrer, han spise hjemme, for at I ikke skulle komme sammen til Dom. Men det øvrige skal jeg forordne, naar jeg kommer.34og hvis nogen hungrer, da ete han hjemme, forat I ikke skal komme sammen til dom! Det annet skal jeg foreskrive når jeg kommer. 34Om någon är hungrig, då må han äta hemma, så att eder sammankomst icke bliver eder till en dom. Om det övriga skall jag förordna, när jag kommer.
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com.

Det Norsk Bibelselskap (1930)

BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg (//www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen

Bible Hub
1 Corinthians 10
Top of Page
Top of Page