Parallelle Kapitler 1Thi jeg vil ikke, Brødre, at I skulle være uvidende om, at vore Fædre vare alle under Skyen og gik alle igennem Havet | 1For jeg vil ikke, brødre, at I skal være uvitende om at våre fedre var alle under skyen og gikk alle gjennem havet | 1Ty jag vill säga eder detta, mina bröder: Våra fäder voro alla under molnskyn och gingo alla genom havet; |
2og bleve alle døbte til Moses i Skyen og i Havet | 2og blev alle døpt til Moses i skyen og i havet, | 2alla blevo de i molnskyn och i havet döpta till Moses; |
3og spiste alle den samme aandelige Mad | 3og de åt alle den samme åndelige mat | 3alla åto de samma andliga mat, |
4og drak alle den samme aandelige Drik; thi de drak af en aandelig Klippe, som fulgte med; men Klippen var Kristus. | 4og drakk alle den samme åndelige drikk; for de drakk av den åndelige klippe som fulgte dem, og klippen var Kristus; | 4och alla drucko de samma andliga dryck -- de drucko nämligen ur en andlig klippa, som åtföljde dem, och den klippan var Kristus. |
5Alligevel fandt Gud ikke Behag i de fleste af dem; thi de bleve slagne ned i Ørkenen. | 5allikevel hadde Gud ikke behag i de fleste av dem; for de blev slått ned i ørkenen. | 5Men de flesta av dem hade Gud icke behag till; de blevo ju nedgjorda i öknen. |
6Men disse Ting skete som Forbilleder for os, for at vi ikke skulle begære, hvad ondt er, saaledes som hine begærede. | 6Men disse ting skjedde som forbilleder for oss, forat ikke vi skal ha lyst til det onde, likesom de hadde lyst til det. | 6Detta skedde oss till en varnagel, för att vi icke skulle hava begärelse till det onda, såsom de hade begärelse därtill. |
7Bliver ej heller Afgudsdyrkere som nogle af dem, ligesom der er skrevet: »Folket satte sig ned at spise og drikke, og de stode op at lege.« | 7Bli heller ikke avgudsdyrkere, likesom nogen av dem, som skrevet er: Folket satte sig ned for å ete og drikke og stod op for å leke! | 7Ej heller skolen I bliva avgudadyrkare, såsom somliga av dem blevo; så är ju skrivet: »Folket satte sig ned till att äta och dricka, och därpå stodo de upp till all leka.» |
8Lader os ej heller bedrive Utugt, som nogle af dem bedreve Utugt, og der faldt paa een Dag tre og tyve Tusinde. | 8La oss heller ikke drive hor, likesom nogen av dem drev hor og falt på én dag tre og tyve tusen! | 8Låtom oss icke heller bedriva otukt, såsom somliga av dem gjorde, varför ock tjugutre tusen föllo på en enda dag. |
9Lader os ej heller friste Herren, som nogle af dem fristede ham og bleve ødelagte af Slanger. | 9La oss heller ikke friste Kristus, likesom nogen av dem fristet ham og blev ødelagt av slanger! | 9Låtom oss icke heller fresta Kristus, såsom somliga av dem gjorde, varför de ock blevo dödade av ormarna. |
10Knurrer ej heller, som nogle af dem knurrede og bleve ødelagte af Ødelæggeren. | 10Knurr heller ikke, likesom nogen av dem knurret og blev ødelagt av ødeleggeren! | 10Knorren icke heller, såsom somliga av dem gjorde, varför de ock blevo dödade av »Fördärvaren». |
11Men dette skete dem forbilledligt, men det blev skrevet til Advarsel for os, til hvem Tidernes Ende er kommen. | 11Dette hendte dem som forbilleder, men det er skrevet til formaning for oss, til hvem de siste tider er kommet. | 11Men detta vederfors dem för att tjäna till en varnagel, och det blev upptecknat till lärdom för oss, som hava tidernas ände inpå oss. |
12Derfor den, som tykkes at staa, se til, at han ikke falder! | 12Derfor, den som tykkes sig å stå, han se til at han ikke faller! | 12Därför, den som menar sig stå, han må se till, att han icke faller. |
13Der er ikke kommet andre end menneskelige Fristelser over eder, og trofast er Gud, som ikke vil tillade, at I fristes over Evne, men som sammen med Fristelsen vil skabe ogsaa Udgangen af den, for at I maa kunne udholde den. | 13Eder har ingen fristelse møtt som mennesker ikke kan bære; og Gud er trofast, som ikke skal la eder fristes over evne, men gjøre både fristelsen og dens utgang, så I kan tåle den. | 13Inga andra frestelser hava mött eder än sådana som vanligen möta människor. Och Gud är trofast; han skall icke tillstädja att I bliven frestade över eder förmåga, utan när han låter frestelsen komma, skall han ock bereda en utväg därur, så att I kunnen härda ut i den. |
14Derfor, mine elskede, flyr fra Afgudsdyrkelsen! | 14Derfor, mine elskede, fly fra avgudsdyrkelsen! | 14Alltså, mina älskade, undflyn avgudadyrkan. |
15Jeg taler som til forstandige; dømmer selv, hvad jeg siger. | 15Jeg taler til eder som til forstandige; døm selv det jeg sier! | 15Jag säger detta till eder såsom till förståndiga människor; själva mån I döma om det som jag säger. |
16Velsignelsens Kalk, som vi velsigne, er den ikke Samfund med Kristi Blod? det Brød, som vi bryde, er det ikke Samfund med Kristi Legeme? | 16Velsignelsens kalk som vi velsigner, er den ikke samfund med Kristi blod? Brødet som vi bryter, er det ikke samfund med Kristi legeme? | 16Välsignelsens kalk, över vilken vi uttala välsignelsen, är icke den en delaktighet av Kristi blod? Brödet, som vi bryta, är icke det en delaktighet av Kristi kropp? |
17Fordi der er eet Brød, ere vi mange eet Legeme; thi vi faa alle Del i det ene Brød. | 17Fordi der er ett brød, er vi ett legeme, enda vi er mange; for vi har alle del i det ene brød. | 17Eftersom det är ett enda bröd, så äro vi, fastän många, en enda kropp, ty alla få vi vår del av detta ena bröd. |
18Ser til Israel efter Kødet; have de, som spise Ofrene, ikke Samfund med Alteret? | 18Se til Israel efter kjødet: Har ikke de som eter offerne, samfund med alteret? | 18Sen på det lekamliga Israel: äro icke de som äta av offren delaktiga i altaret? |
19Hvad siger jeg da? At Afgudsofferkød er noget? eller at en Afgud er noget? | 19Hvad mener jeg altså? at det er noget avguds-offer til? eller at det er nogen avgud til? | 19Vad vill jag då säga härmed? Månne att avgudaofferskött är någonting, eller att en avgud är någonting? |
20Nej! men hvad Hedningerne ofre, ofre de til onde Aander og ikke til Gud; men jeg vil ikke, at I skulle faa Samfund med de onde Aander. | 20Nei, men at det de ofrer, det ofrer de til onde ånder og ikke til Gud; men jeg vil ikke at I skal komme i samfund med de onde ånder. | 20Nej, det vill jag säga, att vad hedningarna offra, det offra de åt onda andar och icke åt Gud; och jag vill icke att I skolen hava någon gemenskap med de onda andarna. |
21I kunne ikke drikke Herrens Kalk og onde Aanders Kalk; I kunne ikke være delagtige i Herrens Bord og i onde Aanders Bord. | 21I kan ikke drikke Herrens kalk og onde ånders kalk; I kan ikke ha del I Herrens bord og i onde ånders bord. | 21I kunnen icke dricka Herrens kalk och tillika onda andars kalk; I kunnen icke hava del i Herrens bord och tillika i onda andars bord. |
22Eller skulle vi vække Herrens Nidkærhed? Mon vi ere stærkere end han? | 22Eller tør vi egge Herren til nidkjærhet? vi er vel ikke sterkere enn han? | 22Eller vilja vi reta Herren? Äro då vi starkare än han? |
23Alt er tilladt, men ikke alt er gavnligt; alt er tilladt, men ikke alt opbygger. | 23Jeg har lov til alt, men ikke alt gagner; jeg har lov til alt, men ikke alt opbygger. | 23»Allt är lovligt»; ja, men icke allt är nyttigt. »Allt är lovligt»; ja, men icke allt uppbygger. |
24Ingen søge sit eget, men Næstens! | 24Ingen søke sitt eget, men enhver søke den annens beste! | 24Ingen söke sitt eget bästa, utan envar den andres. |
25Alt, hvad der sælges i Slagterbod, spiser det, uden at undersøge noget af Samvittigheds-Hensyn; | 25Alt det som selges i slakterboden, kan I ete uten at I for samvittighetens skyld spør mere efter det; | 25Allt som säljes i köttboden mån I äta; I behöven icke för samvetets skull göra någon undersökning därom. |
26thi Herrens er Jorden og dens Fylde. | 26for jorden og alt det som fyller den, hører Herren til. | 26Ty »jorden är Herrens, och allt vad därpå är». |
27Dersom nogen af de vantro indbyder eder, og I ville gaa derhen, da spiser alt det, som sættes for eder, uden at undersøge noget af Samvittigheds-Hensyn. | 27Og dersom nogen av de vantro ber eder til gjest, og I vil gå dit, da kan I ete alt som settes frem for eder, uten at I for samvittighetens skyld spør mere efter det. | 27Om någon av dem som icke äro troende bjuder eder till sig och I viljen gå till honom, så mån I äta av allt som sättes fram åt eder; I behöven icke för samvetets skull göra någon undersökning därom. |
28Men dersom nogen siger til eder: »Dette er Offerkød,« da lad være at spise for hans Skyld, som gav det til Kende, og for Samvittighedens Skyld. | 28Men dersom nogen sier til eder: Dette er avguds-offer, da la være å ete det, for hans skyld som sa eder det, og for samvittighetens skyld! | 28Men om någon då säger till eder: »Detta är offerkött», så skolen I avhålla eder från att äta, för den mans skull, som gav saken till känna, och för samvetets skull -- |
29Samvittigheden siger jeg, ikke ens egen, men den andens; thi hvorfor skal min Frihed dømmes af en anden Samvittighed? | 29Jeg mener ikke ens egen samvittighet, men næstens. For hvorfor skal min frihet dømmes av en annens samvittighet? | 29jag menar icke ditt eget samvete, utan den andres; ty varför skulle jag låta min frihet dömas av en annans samvete? |
30Dersom jeg nyder det med Taksigelse, hvorfor hører jeg da ilde for det, som jeg takker for? | 30Dersom jeg nyter det med takk, hvorfor skal jeg da spottes for det som jeg takker for? | 30Om jag äter därav med tacksägelse, varför skulle jag då bliva smädad för det som jag tackar Gud för? |
31Hvad enten I derfor spise eller drikke, eller hvad I gøre, da gører alt til Guds Ære! | 31Enten I altså eter eller drikker, eller hvad I gjør, så gjør alt til Guds ære! | 31Alltså, vare sig I äten eller dricken, eller vadhelst annat I gören, så gören allt till Guds ära. |
32Værer uden Anstød baade for Jøder og Grækere og for Guds Menighed, | 32Vær uten anstøt både for jøder og for grekere og for Guds menighet, | 32Bliven icke för någon till en stötesten, varken för judar eller för greker eller för Guds församling; |
33ligesom ogsaa jeg i alt stræber at tækkes alle, idet jeg ikke søger, hvad der gavner mig selv, men hvad der gavner de mange, for at de kunne frelses. | 33likesom også jeg i alt streber å tekkes alle og ikke tenker på mitt eget gagn, men på de manges, at de må bli frelst. | 33varen såsom jag, som i alla stycken fogar mig efter alla och icke söker min egen nytta, utan de mångas, för att de skola bliva frälsta. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |