Parallelle Kapitler 1Kom, lad os juble for HERREN, raabe af fryd for vor Frelses Klippe, | 1Kom, la oss juble for Herren, la oss rope med fryd for vår frelses klippe! | 1Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN, jubel till vår frälsnings klippa. |
2møde med Tak for hans Aasyn, juble i Sang til hans Pris! | 2La oss trede frem for hans åsyn med pris, la oss juble for ham med salmer! | 2Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse och höja jubel till honom med lovsånger. |
3Thi HERREN er en vældig Gud, en Konge stor over alle Guder; | 3For Herren er en stor Gud og en stor konge over alle guder, | 3Ty HERREN är en stor Gud, en stor konung över alla gudar. |
4i hans Haand er Jordens Dybder, Bjergenes Tinder er hans; | 4han som har jordens dyp i sin hånd og fjellenes høider i eie, | 4Han har jordens djup i sin hand, och bergens höjder äro hans; |
5Havet er hans, han har skabt det, det tørre Land har hans Hænder dannet. | 5han som eier havet, for han har skapt det, og hans hender har gjort det tørre land. | 5hans är havet, ty han har gjort det, och hans händer hava danat det torra. |
6Kom, lad os bøje os, kaste os ned, knæle for HERREN, vor Skaber! | 6Kom, la oss kaste oss ned og bøie kne, la oss knele for Herrens, vår skapers åsyn! | 6Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla, låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare. |
7Thi han er vor Gud, og vi er det Folk, han vogter, den Hjord, han leder. Ak, lytted I dog i Dag til hans Røst: | 7For han er vår Gud, og vi er det folk han før, og den hjord hans hånd leder. Vilde I dog idag høre hans røst! | 7Ty han är vår Gud, och vi äro det folk som han har till sin hjord, vi äro får som stå under hans vård. |
8»Forhærder ej eders Hjerte som ved Meriba, som dengang ved Massa i Ørkenen, | 8Forherd ikke eders hjerte, likesom ved Meriba, likesom på Massadagen i ørkenen, | 8O att I villen i dag höra hans röst! Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba, såsom på Massas dag i öknen, |
9da eders Fædre fristede mig, prøved mig, skønt de havde set mit Værk. | 9hvor eders fedre fristet mig! De satte mig på prøve, de som dog hadde sett min gjerning. | 9där edra fäder frestade mig, där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk. |
10Jeg væmmedes fyrretyve Aar ved denne Slægt, og jeg sagde: Det er et Folk med vildfarne Hjerter, de kender ej mine Veje. | 10Firti år vemmedes jeg ved den slekt, og jeg sa: De er et folk med forvillet hjerte, og de kjenner ikke mine veier. | 10I fyrtio år var det släktet mig till leda, och jag sade: »De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta, och de vilja icke veta av mina vägar.» |
11Saa svor jeg da i min Vrede: De skal ikke gaa ind til min Hvile!« | 11Så svor jeg i min vrede: Sannelig, de skal ikke komme inn til min hvile. | 11Så svor jag då i min vrede: »De skola icke komma in i min vila.» |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |