The God

Nehemja 2:4
Konungen sade till mig: »Vad är det då du begär?» Då bad jag en bön till himmelens Gud

2 Krönikeboken 26:5
Och han sökte Gud, så länge Sakarja levde, han som aktade på Guds syner. Och så länge han sökte HERREN, lät Gud det gå honom väl.

Psaltaren 20:5
Må vi få jubla över din seger och i vår Guds namn resa upp baneret; HERREN uppfylle alla dina böner.

Psaltaren 35:27
Men må de jubla och glädja sig, som unna mig min rätt, och må de alltid kunna säga: »Lovad vare HERREN, han som unnar sin tjänare gott!»

Psaltaren 102:13,14
Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit.…

Psaltaren 122:6
Önsken Jerusalem frid; ja, dem gånge väl, som älska dig.

Predikaren 7:18
Det är bäst att du håller fast vid det ena, utan att ändå släppa det andra; ty den som fruktar Gud finner en utväg ur allt detta.

ye have no

Esra 4:3
Men Serubbabel och Jesua och de övriga huvudmännen för Israels familjer sade till dem: »Det är icke tillbörligt att I tillsammans med oss byggen ett hus åt vår Gud, utan vi vilja för oss själva med varandra bygga huset åt HERREN, Israels Gud, såsom konung Kores, konungen i Persien, har bjudit oss.»

Apostagärningarna 8:21
Du har ingen del eller lott i det som här är fråga om, ty ditt hjärta är icke rättsinnigt inför Gud.

memorial

2 Mosebok 28:29
Aron skall så bära Israels söners namn i domsskölden på sitt hjärta, när han går in helgedomen, för att bringa dem i åminnelse inför HERRENS ansikte beständigt.

3 Mosebok 2:2
Och han skall bära det fram till Arons söner, prästerna; och prästen skall taga en handfull därav, nämligen av mjölet och oljan, därtill all rökelsen, och skall på altaret förbränna detta, som utgör själva altaroffret: ett eldsoffer till en välbehaglig lukt för HERREN.

3 Mosebok 24:7
Och på vardera raden skall du lägga ren rökelse, för att denna må utgöra själva altaroffret av bröden, ett eldsoffer åt HERREN.

4 Mosebok 10:10
Och när I haven en glädjedag och haven edra högtider och nymånader, skolen I stöta i trumpeterna, då I offren edra brännoffer och tackoffer; så skola de bringa eder i åminnelse inför eder Guds ansikte. Jag är HERREN, eder Gud.»

Jesaja 56:5
åt dem skall jag i mitt hus och inom mina murar giva en åminnelse och ett namn, en välsignelse, som är förmer än söner och döttrar; jag skall giva dem ett evigt namn, som icke skall varda utrotat.

Sakaria 6:14
Men kronorna skola förvaras i HERRENS tempel, till en åminnelse av Helem, Tobia och Jedaja och Hen, Sefanjas son.

Apostagärningarna 10:4,31
Han betraktade honom förskräckt och frågade: »Vad är det, herre?» Då sade ängeln till honom: »Dina böner och dina allmosor hava uppstigit till Gud och äro i åminnelse hos honom.…

(When Nehemiah had prayed for the relief of his countrymen, and perhaps in David's words, Ps.

51:18, he did not sit still and say, 'Let God now do his own work, for I have no more to do;' but set himself to do what he could towards it; and here we find that the people were of one heart with Nehemiah. Our prayers must be seconded with our serious endeavours, or else we mock God. Nearly four months had passed, namely, from Chisleu to Nisan (November to March), before Nehemiah made his application to the king for leave to go to Jerusalem; either because the winter was not a proper time for such a journey, and he would not make a motion till he could pursue it, or because it was so long before his month of waiting upon the king came, and there was no coming into his presence until called for. Es.

Apostagärningarna 4:11
Han är 'den stenen som av byggningsmännen' -- av eder själva -- 'aktades för intet, men som har blivit en hörnsten'.

. We are not thus limited to certain moments in our addresses to the King of kings, but have liberty of access to him at all times; to the throne of grace we never come unseasonably.)