Ty han föraktade icke den betrycktes elände och höll det icke för en styggelse; han fördolde icke sitt ansikte för honom, och när han ropade, lyssnade han till honom.

Hebreerbrevet 5:7
Och med starkt rop och tårar frambar han, under sitt kötts dagar, böner och åkallan till den som kunde frälsa honom från döden; och han blev bönhörd och tagen ur sin ångest.

Job 36:5
Se, Gud är väldig, men han försmår dock ingen, han som är så väldig i sitt förstånds kraft.

Psaltaren 27:9
fördölj icke ditt ansikte för mig. Driv icke bort din tjänare i vrede, du som har varit min hjälp; förskjut mig icke, övergiv mig icke, du min frälsnings Gud.

Psaltaren 31:22
Ty väl sade jag i min ångest: »Jag är bortdriven från dina ögon.» Likväl hörde du mina böners ljud, när jag ropade till dig.

Psaltaren 66:20
Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!

Psaltaren 69:17
Fördölj icke ditt ansikte för din tjänare, ty jag är i nöd; skynda att svara mig.

Psaltaren 69:33
Ty HERREN lyssnar till de fattiga och föraktar icke sina fångna.

Psaltaren 102:2
Dölj icke ditt ansikte för mig, när jag är i nöd. Böj ditt öra till mig; när jag ropar, så skynda att svara mig.

Psaltaren 102:17
när han har vänt sig till de utblottades bön och upphört att förakta deras bön.

Jona 2:2
Han sade: »Jag åkallade HERREN i min nöd, och han svarade mig; från dödsrikets buk ropade jag, och du hörde min röst.