Det är nämligen min trängtan och mitt hopp att jag i intet skall komma på skam, utan att Kristus, nu såsom alltid, skall av mig med all frimodighet bliva förhärligad i min kropp, det må ske genom liv eller genom död.

Psaltaren 119:116
Uppehåll mig efter ditt tal, så att jag får leva, och låt mig icke komma på skam med mitt hopp.

Apostagärningarna 4:31
När de hade slutat att bedja, skakades platsen där de voro församlade, och de blevo alla uppfyllda av den helige Ande, och de förkunnade Guds ord med frimodighet.

Romabrevet 5:5
och hoppet låter oss icke komma på skam; ty Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande, vilken har blivit oss given.

Romabrevet 8:19
Ty skapelsens trängtan sträcker sig efter Guds barns uppenbarelse.

Romabrevet 14:7
Ty ingen av oss lever för sig själv, och ingen dör för sig själv.

Romabrevet 14:8
Leva vi, så leva vi för Herren; dö vi, så dö vi för Herren. Evad vi leva eller dö, höra vi alltså Herren till.

1 Korinthierbrevet 6:20
I ären ju köpta, och betalning är given. Så förhärligen då Gud i eder kropp.

2 Korinthierbrevet 3:12
Då vi nu hava ett sådant hopp, gå vi helt öppet till väga

2 Korinthierbrevet 7:4
Stor är den tillit som jag har till eder, mycket berömmer jag mig av eder; jag har fått hugnad i fullt mått och glädje i rikt överflöd, mitt i allt vårt betryck.

Filipperbrevet 1:14
och de flesta av bröderna hava genom mina bojor blivit så frimodiga i Herren, att de med allt större dristighet våga oförskräckt förkunna Guds ord.

1 Petrusbrevet 4:16
Men om någon får lida för att han är en kristen, då må han icke blygas, utan prisa Gud för detta namns skull.