Psaltaren 127:2
<< Psaltaren 127:2 >>
Svenska (1917)
Det är fåfängt att I bittida stån upp och sent gån till vila, och äten eder bröd med vedermöda; detsamma giver han åt sina vänner, medan de sova.

Dansk (1917 / 1931)
Det er forgæves, I staar aarle op og gaar sent til Ro, ædende Sliddets Brød; alt sligt vil han give sin Ven i Søvne.

Norsk (1930)
Det er forgjeves at I står tidlig op, setter eder sent ned, eter møisommelighets brød; det samme gir han sin venn i søvne.

תהילים 127:2 Hebrew OT: WLC (Consonants & Vowels)
שָׁוְא לָכֶם ׀ מַשְׁכִּימֵי קוּם מְאַחֲרֵי־שֶׁבֶת אֹכְלֵי לֶחֶם הָעֲצָבִים כֵּן יִתֵּן לִידִידֹו שֵׁנָא׃

Psalm 127:2 New American Standard Bible (© 1995)
It is vain for you to rise up early, To retire late, To eat the bread of painful labors; For He gives to His beloved even in his sleep.


1 Mosebok 3:17 Och till Adam sade han: »Eftersom du lyssnade till din hustrus ord och åt av det träd om vilket jag hade bjudit dig och sagt: 'Du skall icke äta därav', därför vare marken förbannad för din skull. Med vedermöda skall du nära dig av den i alla dina livsdagar;
1 Mosebok 3:19 I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd, till dess du vänder åter till jorden; ty av den är du tagen. Ty du är stoft, och till stoft skall du åter varda.»
Job 11:18 Du kan då vara trygg, ty du äger ett hopp; du spanar omkring dig och går sedan trygg till vila.
Job 11:19 Ja, du får då ligga i ro, utan att någon förskräcker dig, och många skola söka din ynnest.
Psaltaren 39:6 Såsom en drömbild allenast gå de fram, fåfänglighet allenast är deras ävlan; de samla tillhopa och veta icke vem som skall få det.
Psaltaren 60:5 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss.
Ordspråksboken 3:24 När du lägger dig, skall intet förskräcka dig, och sedan du har lagt dig, skall du sova sött.
Predikaren 2:23 Alla hennes dagar äro ju fulla av plåga, och det besvär hon har är fullt av grämelse; icke ens om natten får hennes hjärta någon ro. Också detta är fåfänglighet.
Predikaren 5:12 Söt är arbetarens sömn, vare sig han har litet eller mycket att äta; men den rikes överflöd tillstädjer honom icke att sova.
Predikaren 5:17 Nej, alla sina livsdagar framlever han i mörker; och mycken grämelse har han, och plåga och förtret.