Jag är led vid detta; aldrig kommer jag åter till liv. Låt mig vara; mina dagar äro ju fåfänglighet.

Job 6:9
O att det täcktes Gud att krossa mig, att räcka ut sin hand och avskära mitt liv!

Job 7:7
Tänk därpå att mitt liv är en fläkt, att mitt öga icke mer skall få se någon lycka.

Job 7:15
Nej, hellre vill jag nu bliva kvävd, hellre dö än vara blott knotor!

Job 9:21
Men ostrafflig är jag! Jag aktar ej mitt liv, jag frågar icke efter, om jag får leva.

Job 10:1
Min själ är led vid livet. Jag vill giva fritt lopp åt min klagan, jag vill tala i min själs bedrövelse.

Job 10:20
Kort är ju min tid; må han då låta mig vara, lämna mig i fred, så att jag får en flyktig glädje,

Psaltaren 62:9
Allenast ett intet äro människors barn, myndiga herrar fåfänglighet; i vågskålen äro de för lätta, mindre än intet äro de allasammans.

Psaltaren 78:39
Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.

Jeremia 8:3
Och alla kvarblivna, de som lämnas kvar av detta onda släkte, skola hellre vilja dö än leva, vilka än de orter må vara, dit dessa kvarlämnade bliva fördrivna av mig, säger HERREN Sebaot.

Jona 4:3
Så tag nu, Herre, mitt liv ifrån mig; ty jag vill hellre vara död än leva.»