Parallelle Kapitler | 1Der er et Onde, jeg saa under Solen, og som tynger Menneskene haardt: | 1Det er en ulykke som jeg har sett under solen, og som hviler tungt på mennesket: | 1Ett elände som jag har sett under solen, och som kommer tungt över människorna är det, |
| 2Naar Gud giver en Mand Rigdom og Gods og Ære, saa han intet savner af, hvad han ønsker, og Gud ikke sætter ham i Stand til at nyde det, men en fremmed nyder det, da er dette Tomhed og en slem Lidelse. | 2Når Gud gir en mann rikdom og skatter og ære, så han for sin del ikke fattes noget som han attrår, men Gud ikke setter ham i stand til å nyte godt av det, men en fremmed mann får nyte det, så er det tomhet og en ond lidelse. | 2när Gud åt någon har givit rikedom och skatter och ära, så att denne för sin räkning intet saknar av allt det han önskar sig, och Gud sedan icke förunnar honom makt att själv njuta därav, utan låter en främling få njuta därav; detta är fåfänglighet och en usel plåga. |
| 3Om en Mand avler hundrede Børn og lever mange Aar, saa hans Levetid bliver lang, men hans Sjæl ikke mættes af Goder, saa siger jeg dog, at et utidigt Foster er bedre faren end han; | 3Om en mann får hundre barn og lever i mange år, så tallet på hans levedager blir stort, men hans sjel ikke mettes av det gode, og han heller ikke får nogen jordeferd, da sier jeg: Et ufullbåret foster er bedre faren enn han. | 3Om en man än finge hundra barn och finge leva i många år, ja, om hans livsdagar bleve än så många, men hans själ icke finge njuta sig mätt av hans goda, och om han så bleve utan begravning, då säger jag: lyckligare än han är ett ofullgånget foster. |
| 4thi at det kommer, er Tomhed, og det gaar bort i Mørke, og i Mørke dølges dets Navn; | 4For som et intet kom det til verden, og i mørke går det bort, og med mørke blir dets navn skjult, | 4Ty såsom ett fåfängligt ting har detta kommit till världen, och i mörker går det bort, och i mörker höljes dess namn; |
| 5og det har hverken set eller kendt Sol; det faar end ikke en Grav; det hviler bedre end han. | 5og det har hverken sett eller kjent solen; det har mere ro enn han. | 5det fick ej ens se solen, och det vet av intet. Ett sådant har bättre ro än han. |
| 6Om han saa levede to Gange tusind Aar, men ikke skuede Lykke — mon ikke alle farer sammesteds hen? | 6Og om han så hadde levd tusen år to ganger, men ikke nytt noget godt - går ikke alt* til ett sted? | 6Ja, om han än levde i två gånger tusen år utan att få njuta något gott -- gå icke ändå alla till samma mål? |
| 7Al Menneskets Flid tjener hans Mund, og dog stilles hans Sult aldrig. | 7Alt menneskets strev er for hans munn, og allikevel blir hans attrå aldri tilfredsstilt; | 7All människans möda är för hennes mun, och likväl bliver hennes hunger icke mättad. |
| 8Thi hvad har den vise forud for Taaben, hvad baader det den arme, der ved at vandre for de levendes Øjne? | 8for hvad fortrin har den vise fremfor dåren? Hvad fortrin har den fattige som vet å skikke sig blandt de levende? | 8Ty vad förmån har den vise framför dåren? Vad båtar det den fattige, om han förstår att skicka sig inför de levande? |
| 9Bedre at se med sine Øjne end higende Attraa. Ogsaa det er Tomhed og Jag efter Vind. | 9Bedre er det at øinene dveler ved det en har, enn at sjelen farer urolig om; også det er tomhet og jag efter vind. | 9Bättre är att se något för ögonen än att fara efter något med begäret. Också detta är fåfänglighet och ett jagande efter vind. |
| 10Hvad der bliver til er for længst nævnet ved Navn, og det vides i Forvejen, hvad et Menneske bliver til; det kan ikke gaa i Rette med ham, der er den stærkeste. | 10Hvad der er blitt til, er for lenge siden nevnt med navn*, og det er kjent hvad et menneske skal bli; han kan ikke gå i rette med den som er sterkere enn han; | 10Vad som är, det var redan förut nämnt vid namn; förutbestämt var vad en människa skulle bliva. Och hon kan icke gå till rätta med honom som är mäktigare än hon själv. |
| 11Thi jo flere Ord der bruges, des større bliver Tomheden, og hvad gavner de Mennesket? | 11for der er mange ord som bare øker tomheten - hvad gagn har mennesket av det? | 11Ty om man ock ordar än så mycket och därmed förökar fåfängligheten, vad förmån har man därav? |
| 12Thi hvo ved, hvad der baader et Menneske i Livet, det Tal af tomme Levedage han henlever som en Skygge? Thi hvo kan sige et Menneske, hvad der skal ske under Solen efter hans Død? | 12For hvem vet hvad som gagner et menneske i livet, i alle hans tomme levedager, dem han tilbringer som en skygge? For hvem kan si et menneske hvad som skal hende under solen efter hans tid? | 12Ty vem vet vad gott som skall hända en människa i livet, under de fåfängliga livsdagar som hon får framleva, lik en skugga? Och vem kan säga en människa vad som efter henne skall ske under solen? |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
