Detta vill säga: Icke de äro Guds barn, som äro barn efter köttet, men de som äro barn efter löftet, de räknas för säd.

5 Mosebok 14:1
I ären Herrens, eder Guds, barn. I skolen icke rista några märken på eder eller göra eder skalliga ovanför pannan för någon död;

Matteus 3:9
Och menen icke att I kunnen säga vid eder själva: 'Vi hava ju Abraham till fader'; ty jag säger eder att Gud av dessa stenar kan uppväcka barn åt Abraham.

Romabrevet 4:13
Det var nämligen icke genom lag som Abraham och hans säd undfick det löftet att han skulle få världen till arvedel; det var genom rättfärdighet av tro.

Romabrevet 4:16
Därför måste det bero på tro, för att det skulle vara av nåd, så att löftet kunde bliva beståndande för all hans säd, icke blott för dem som hörde till lagens folk, utan ock för dem som allenast hade Abrahams tro. Han är ju allas vår fader,

Romabrevet 8:14
Ty alla de som drivas av Guds Ande, de äro Guds barn.

Romabrevet 8:16
Anden själv vittnar med vår ande att vi äro Guds barn.

Romabrevet 8:19
Ty skapelsens trängtan sträcker sig efter Guds barns uppenbarelse.

Galaterbrevet 3:29
Hören I nu Kristus till, så ären I därmed ock Abrahams säd, arvingar enligt löftet.

Galaterbrevet 4:28
Och I, mina bröder, ären löftets barn, likasom Isak var.

Hebreerbrevet 11:11
Genom tron fick jämväl Sara, fastän överårig, kraft att bliva stammoder för en avkomma, i det hon höll den för trovärdig, som hade givit löftet.