Parallelle Kapitler | 1Bedre Fattigmand med lydefri Færd end en, som gaar Krogveje, er han end rig. | 1Bedre er en fattig som vandrer i ustraffelighet, enn en mann med falske leber, som tillike er en dåre. | 1Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre. |
| 2At mangle Kundskab er ikke godt, men den træder fejl, som har Hastværk. | 2Også den som ikke bruker omtanke, går det ille, og den som er for snar på foten, treder feil. | 2Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste. |
| 3Et Menneskes Daarskab øder hans Vej, men paa HERREN vredes hans Hjerte. | 3Menneskets egen dårskap ødelegger hans vei, men i sitt hjerte vredes han på Herren. | 3En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas |
| 4Gods skaffer mange Venner, den ringe skiller hans Ven sig fra. | 4Rikdom skaper mange venner, den fattige blir skilt fra sin venn. | 4Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän. |
| 5Det falske Vidne undgaar ej Straf; den slipper ikke, som farer med Løgn. | 5Et falskt vidne skal ikke bli ustraffet, og den som taler løgn, skal ikke komme unda. | 5Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan. |
| 6Mange bejler til Stormands Yndest, og alle er Venner med gavmild Mand. | 6Mange smigrer for den gavmilde, og enhver er venn med den som er rundhåndet. | 6Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde. |
| 7Fattigmands Frænder hader ham alle, end mere skyr hans Venner ham da. Ej frelses den, som jager efter Ord. | 7Den fattiges frender hater ham alle; enda mere holder hans venner sig borte fra ham. Han jager efter ord som ikke er å finne. | 7Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet. |
| 8Den, der vinder Vid, han elsker sin Sjæl, og den, der vogter paa Indsigt, faar Lykke. | 8Den som vinner forstand, elsker sitt liv; den som holder fast ved visdom, finner lykke. | 8Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka |
| 9Det falske Vidne undgaar ej Straf, og den, der farer med Løgn, gaar under. | 9Et falskt vidne skal ikke bli ustraffet, og den som taler løgn, skal omkomme. | 9Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås. |
| 10Vellevned sømmer sig ikke for Taabe, end mindre for Træl at herske over Fyrster. | 10Vellevnet høver ikke for en dåre, enda mindre høver det for en træl å herske over fyrster. | 10Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar. |
| 11Klogskab gør Mennesket sindigt, hans Ære er at overse Brøde. | 11Et menneskes klokskap gjør ham langmodig, og det er hans ære at han overser krenkelser. | 11Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit. |
| 12Som Brøl af en Løve er Kongens Vrede, som Dug paa Græs er hans Gunst. | 12En konges vrede er som løvens brøl, men hans yndest som dugg på urter. | 12En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset. |
| 13Taabelig Søn er sin Faders Ulykke, Kvindekiv er som ustandseligt Tagdryp. | 13En uforstandig sønn er bare til ulykke for sin far, og en kvinnes tretter er et stadig takdrypp. | 13En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp. |
| 14Hus og Gods er Arv efter Fædre, en forstandig Hustru er fra HERREN. | 14Hus og gods er en arv fra foreldre, men en forstandig kvinne er en gave fra Herren. | 14Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN. |
| 15Dovenskab sænker i Dvale, den lade Sjæl maa sulte. | 15Dovenskap senker i dyp søvn, og den late skal hungre. | 15Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger. |
| 16Den vogter sin Sjæl, som vogter paa Budet, men skødesløs Vandel fører til Død. | 16Den som holder budet, holder sig selv i live; den som ikke akter på sin ferd, skal miste sitt liv. | 16Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad. |
| 17Er man god mod den ringe, laaner man HERREN, han gengælder en, hvad godt man har gjort. | 17Den som forbarmer sig over den fattige, låner til Herren, og Herren skal gjengjelde ham hans velgjerning. | 17Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort. |
| 18Tugt din Søn, imens der er Haab, ellers stiler du efter at slaa ham ihjel. | 18Tukt din sønn, for det er ennu håp; men la dig ikke drive til å drepe ham! | 18Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död. |
| 19Den, som er hidsig, maa bøde, ved Skaansel gør man det værre. | 19Den hvis vrede er stor, bør bøte; for dersom du hjelper ham, får du gjøre det atter og atter. | 19Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre. |
| 20Hør paa Raad og tag ved Lære, saa du til sidst bliver viis. | 20Hør på råd og ta imot tukt, så du kan bli vis til slutt! | 20Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis. |
| 21I Mands Hjerte er mange Tanker, men HERRENS Raad er det, der staar fast. | 21Det er mange tanker i en manns hjerte, men Herrens råd skal få fremgang. | 21Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande. |
| 22Vinding har man af Godhed, hellere fattig end Løgner. | 22Et menneskes miskunnhet er hans glede, og en fattig er lykkeligere enn en stormann som lyver. | 22Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger. |
| 23HERRENS Frygt er Vej til Liv, man hviler mæt og frygter ej ondt. | 23Herrens frykt fører til liv, og mett får en gå til hvile uten å bli hjemsøkt med ulykke. | 23HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont. |
| 24Den lade rækker til Fadet, men fører ej Haanden til Munden. | 24Den late stikker sin hånd i fatet, men fører den ikke engang tilbake til sin munn. | 24Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen. |
| 25Faar Spottere Hug, bliver tankeløs klog, ved Revselse faar den forstandige Kundskab. | 25Slå spotteren, så vil den uforstandige bli klok; vis den forstandige til rette, så vil han komme til innsikt og kunnskap. | 25Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap. |
| 26Mishandle Fader og bortjage Moder gør kun en daarlig, vanartet Søn. | 26Den som bruker vold mot sin far og jager sin mor bort, er en dårlig, en skamløs sønn. | 26Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son. |
| 27Hør op, min Søn, med at høre paa Tugt og saa fare vild fra Kundskabsord. | 27Hold op, min sønn, med å høre på formaning, når du allikevel bare forviller dig bort fra kunnskaps ord! | 27Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap. |
| 28Niddingevidne spotter Retten, gudløses Mund er glubsk efter Uret. | 28Et ugudelig vidne spotter det som rett er, og de gudløses munn sluker urett. | 28Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt. |
| 29Slag er rede til Spottere, Hug til Taabers Ryg. | 29Straffedommer er fastsatt for spotterne og pryl for dårers rygg. | 29Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg. |
Det Nye Testamente 1907. Det Gamle Testamente 1931. Ulrik Sandborg-Petersen, ParadigmsMasterPro.com. Det Norsk Bibelselskap (1930) BIBELN eller DEN HELIGA SKRIFT -- innehållande -- NYA TESTAMENTETS KANONISKA BÖCKER -- i överensstämmelse med den av KONUNGEN ÅR 1917 -- This is release 3.7 from Projekt Runeberg ( //www.lysator.liu.se/runeberg/) of the Bible. That release was made 1999-04-09. It contains the full text of the Bible, and all of it has been spell-checked. -- gillade och stadfästa översättningen
Bible Hub |
