2 Korinthierbrevet 1:9 Ja, vi hade redan i vårt inre likasom fått vår dödsdom, för att vi icke skulle förtrösta på oss själva, utan på Gud, som uppväcker de döda.

2 Korinthierbrevet 1:9

Svenska (1917)
Ja, vi hade redan i vårt inre likasom fått vår dödsdom, för att vi icke skulle förtrösta på oss själva, utan på Gud, som uppväcker de döda.

Dansk (1917 / 1931)
Ja, selv have vi hos os selv faaet det Svar: »Døden«, for at vi ikke skulde forlade os paa os selv, men paa Gud, som oprejser de døde,

Norsk (1930)
ja, vi hadde opgjort med oss selv at vi måtte dø, forat vi ikke skulde sette vår lit til oss selv, men til Gud, som opvekker de døde,

ἀλλὰ αὐτοὶ ἐν ἑαυτοῖς τὸ ἀπόκριμα τοῦ θανάτου ἐσχήκαμεν, ἵνα μὴ πεποιθότες ὦμεν ἐφ’ ἑαυτοῖς ἀλλ’ ἐπὶ τῷ θεῷ τῷ ἐγείροντι τοὺς νεκρούς·

2 Corinthians 1:9 New American Standard Bible (© 1995)
indeed, we had the sentence of death within ourselves so that we would not trust in ourselves, but in God who raises the dead;

Ordspråksboken 14:32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.

Jesaja 38:10 Jag tänkte: Jag går hädan i mina bästa dagar, in genom dödsrikets portar; jag varder berövad återstoden av mina år.

Romabrevet 8:36 Så är ju skrivet: »För din skull varda vi dödade hela dagen; vi hava blivit aktade såsom slaktfår.»

2 Korinthierbrevet 1:8 Vi vilja nämligen icke lämna eder, käre bröder, i okunnighet om vilken nöd vi fingo utstå i provinsen Asien, och huru övermåttan svårt det blev oss, utöver vår förmåga, så att vi till och med misströstade om livet.

2 Korinthierbrevet 1:10 Och ur en sådan dödsnöd frälste han oss, och han skall än vidare frälsa oss; ja, till honom hava vi satt vårt hopp att han allt framgent skall frälsa oss.